Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ilr, att Benzelius har ej velat eller vågat vidröra sitt eget tidehvarfs
brännande frågor: oin dessa säger han kort och försiktigt: "Äfven
vårt Sverige har i denna tid i religionsfrågor bevittnat både
rnot-och medgång, men de olyckor som varit att befara hafva genom
Guds nåd afvärjts af våra konungars fromhet och orubbliga
ståndaktighet, understödd af magnaternas och de kyrkliga ledarnes nit,
ifver och verksamhet." Äfven i religionshistoria i ordets egentliga
mening har ban hållit kollegier.1 Benzelii konservativa natur
framträder i allt hvad ban skrifver; tyvärr förde den honom ock till
att på äldre dagar motsätta sig allt nytt, så förklaras lians goda
förhållande till den hätske Schütz, och att han lånade sin hand till
den klena bibeledition som sedan bar namnet af Karl Xll:s bibel.
— En god teolog var säkerligen Martinus Brunuerus, hvilken redan
som professor i grekiska gjort sig ett namn: han utgaf som
teologie professor två väldiga afhandlingar, den ena "De allegatione
scripturarum", den andra "De sensu locorum scripturæ"; några andra
teologiska arbeten af honom utom några predikningar äro icke
kända, så vidt vi ej hit få räkna hans märkliga moderata
betänkande i fråga om de sorgliga häxeriföreteelserna.2 Får man tro
Schütz vittnesbörd skulle Brunnerus med mycken ovilja betraktat
de för kyrkan farliga nyheter som inneburos i den cartesianska
filosofien.3 — Skäligen svag är den produktion som finns i behåll
efter teologerna Skunlc oeli Holm; af den förre finns blott en
syno-daldisputation De lege morali, af den senare, som i sin tid gällt
fölen god orientalist och i Lund utgifvit åtskilliga disputationer,
finnes blott en syuodaldisputation från Upsala och dessutom några
homiletiska skrifter.4
En viss stagnation rådde i fakulteten, sedan Benzelius 1687
lämnat den, sådana män som Rudbeckius, Schütz oeli Micrander
voro ej ägnade att ingjuta något vetenskapligt lif i studierna. Af
Schütz känner man icke mer än två arbeten, bägge disputationer,
den ena i Tübingen 1677 för teologie doktorsgrad med titel "De
attributis quibusdam scripturæ sacræ", den andra i Upsala 1680
"De conversione"; den afhandling som ban haft under händer 1690
"De imputatione primi peccati""’ utkom aldrig af trycket. Micran-
1 Odaterade »Exercitationes circa historiam religiosam» i K. Bibi..
Engeströms saml., C. IV: 1: (i.
2 Afd. 1 s. 171.
3 Afd. 1 s. 95, not. 4.
4 »Meditationes iti textus publicarmu suppliéationuni etc. 1688 . .’!38 ss.;
»Dispositiones hoiuileticaj», u. år.
" Teol. fak. prot. 26 juni 1690.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
