Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
197
elers teologiska arbete inskränker sig till en enda disputation "De
providentia divina" 1688. Gällde det åter att med inlagor af
allehanda art angripa sina motståndares heder och ära, Höt bläcket
lättare för dessa herrar. Med omedveten ironi har Scbütz själf
utmålat tillståndet i fakulteten vid denna tid, då han skref till S.
Åkerhjelm: "Facultas är nu Gud bättre bel lutande, så att jag och
prof. Micrander måste stå för det tungaste, ty af doctore Rudbeckio
hafva vi litet eller intet bistånd . . . Skulle ock någon oregerlig och
i teologien overserad man komma till professionem logices och
metaphysices, så har facultas theologica för ögonen en total
undergång ofördröjligen att vänta."1 — Den mångsidige och djupt lärde
matematikern Bilbergs insättande i fakulteten kom ej den
teologiska litteraturen tillgodo, ty bägge hans teologiska afhandlingar "De
theologia christiana" 1691 och "De concupiscentia renatorum" 1693
blefvo med oböjlig konsekvens undertryckta af Schiitz och
Micrander.- Och föga vann fakulteten på att, vid Bilbergs afgång 1692,
E. Ljung blef ordinarie professor, ty på den afhandling som ban
1685 utgifvit "De imagine dei in hoiuine" lät han ingen följa,
förrän han efter att ha flyttat till Vingåker disputerade år 1705
för teologie doktorshatten med afhandlingen "De decreto divino". Så
mycket märkvärdigare var den man som samtidigt med Ljung trädde
in i fakulteten, den bekante Jesper Svedberg. Hans litterära
produktion faller egentligen ej inom hans universitetstid, men
intresserad i alla riktningar och utrustad med en omfattande bildning
verkade han lifgifvande på det teologiska studiet. Förutom några
hans egna disputationer hafva vi ifrån hans professorstid endast att
erinra om hans märkliga, sedan konfiskerade psalmboksarbete af
1695.3 — Olderman har icke lämnat något spår af sin verksamhet,1
men Norrmannus, hvars vitsord bör väga tungt, säger i sin
parenta-tion 1697 öfver ämbetsbrodern, att denne varit synnerligen stark i
philologia sacra et historia ecclesiastica: hans professorstid räckte
för öfrigt endast tre år. Ett sådant vetenskapens ljus som
Norrmannus skulle nog, särskildt med lians ofantliga beläsenhet och
vidsträckta klassiska studier, kunnat frambringa något märkligt på
det teologiska området, om icke hans intressen varit för starkt
fästade vid hans forna kärlek. Ingen af de teologiska disputationer
för hvilka ban presiderat är af honom författad, och det finns af
I Scbütz t. S. Aköihjelni 0 juli 1088 Bergianska brefsaml. Bil 1).
Afd. 1 s. -294 ff.
II Se härom H. Tottie, 1 s. 89 ff.
’ Den afhandling De sacra coena, för hvilken han presiderade lG9ti,
var författad af respondenten, fil. adj. J. Palmroot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
