Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
ovillkorligen fängslar genom tankarnas djup och originalitet; huru
skulle ej då det talade ordet verkat, när det uppbars af den
lidelsefulla förtrollande personligheten. Obeskrifligt mäktig och stolt
träder hans gestalt fram, då ban vid Hoffvenii sida för den fria
forskningens talan i den cartesianska striden, och till dess försvar
uppträdde ban lika varmt på gamla dagar; vi erinra oss huru ban
ej tvekade att i striden vid Bilbergs utnämning sjunga ut sina
tankar med samma styrka som mer än tjugo år tidigare i stridens
första skede.1 Säkerligen har ban gjort detsamma vid månget annat
tillfälle, ehuru handlingarna tiga. Jag har funnit ett nytt bevis på
det oförfärade mod, med hvilket ban i stridens början häfdade sin
vetenskaps rätt att frigöra sig från all tradition och utgå från
naturens studium som sin källa, det bidrager ock att förklara den
starka spänningen mellan honom och teologerna. År 1663 skulle
A. Grubb (den blifvande professorn i orientaliska språk) disputera
under matematikern P. Fontelius. "De constantia naturae";
Rudbeck begaguade tillfället att foga till disputationen en lyckönskan
till författaren, i hvilken han tog sin vetenskap i försvar och djärft
preciserade dess uppgift.3 I alla tider, sade ban, hade
medicinens föregångsmän varit föremål för anfall af dem som ej läst deras
skrifter, och hvad som nu vederfores Cartesius, Gassendi och Harvey
vore ej annat, än hvad Hippocrates, Aristoteles och Plato fått undergå,
men nu hade man funnit en ny anklagelse: du skall fly denna
vetenskap, o ungdom, säger man, ty dess läror föra till katolicism,
calvinism eller hedendom. O höjd af skarpsinne, med samma skäl
borde man fördöma antikens författare, ty äfven då voro sekterna
otaliga. Må en annan förmena att till naturens kännedom fordras
insikt i litteratur och språkkunskap, jag säger däremot ärligen hvad
jag tänker: Om någon också fürstode hebräiska, grekiska och
latin och alla andra språk, men ej forskat i naturens bok för att
lära känna egenskaperna hos himlakroppar, växter, metaller, fiskar,
fåglar och fyrfotadjur, skulle ban ej lära sig förstå hvarken
Aristoteles eller Plato eller någon af både gamla och nya författare,
hvilka sökt för sig klargöra tingen själfva men ej deras skuggor.
Lika litet som det är nog för en skomakare att ega syl och läst,
lika litet räcker ett dimmigt begrepp om forma och materia till
för att någon skall äga anspråk på namnet af fysiker.
1 Se Afd. 1. s. 280.
2 I Ups. Bibl:s exemplar af disputationen saknas bladet C, som
innehåller Rudbecks uttalande, lyckligtvis finns det lüsrifna bladet i behåll i
handskriften N. 1015. Jag har återgifvit innehållet i något fri och sam-
manträngd öfversättning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
