Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
Hans ömhet om sin fakultets själfständiga ställning liar varit
stor. När år 1663 fråga var om att förvandla collegium medicum
till en undervisningsanstalt med examensrätt, hvari för visso skulle
legat en stor fara för universitetet vid denna tid, då det ännu
saknade hvarje klinisk anstalt, under det att hufvudstaden icke var
alldeles utan sådana, skref han till kanslern och afstyrkte på det
ifrigaste planen.1 Och jag har ofvan haft tillfälle att visa, att en
af orsakerna till att medicine doktorspromotioner här ej ville komma
i gång var, att Stockholmskollegiet gjorde anspråk på att efteråt
examinera de i Upsala kreerade doktorerna, hvilket fakulteten ansåg
under sin värdighet att medgifva.2 Under Rudbecks presidium hafva
blott trenne disputationer utkommit, till hvilka alla respondenterna
äro författare, om ock han säkerligen i dem haft sin del såsom
lärare. Särskildt är detta nog fallet med den första, O. Figrelii
afhandling år 1660 "Disputatio physica de sero ejusque vasis",
hvilken ju handlar om samma ämne som var föremål för Rudbecks
stora upptäckt. Författaren meddelar, att han särskildt vill
demonstrera "Vasa serosa diaphragmatis, costarum et colli" efter
sektioner gjorda på hundar och kattor; till belysning bifogas en plansch
graverad af matematikern M. Celsius. Den andra "Horticultura
nova Upsaliensis" 1664 af Gr. Lohrman har sitt egentliga intresse
däraf, att Lohrman beskrifver en nv sorts drifhus, som Rudbeck
uppfunnit och i botaniska trädgården tillämpat. Den tredje af M.
A. Carolinus 1668 "De principiis rerum naturalium" återspeglar väl
grunddragen af den undervisning som Rudbeck gifvit i fysiken. ITans
egna af trycket utgifna skrifter, som kunna sägas falla inom
ämnet för hans professur, äro ej många. Till anatomien hör hans
"Ad Thomam Bartholinum danum epistola" ;3 till botaniken de tre
upplagorna af växtförteckningen öfver Upsala botaniska trädgård af
1658, 1666 och 1685 samt slutligen hans stora Campi Elysii af
1701, om hvilken jag kanske får tillfälle att yttra något längre
fram.
Upprätthållandet af den medicinska undervisningen kom, i den
mån Rudbeck allt mera fängslades af andra intressen, att hvila
nästan uteslutande på hans ämbetsbroder Hoffvenii skuldror, men
denne var ock uppgiften vuxen. Ädel, lugn, hängifvaude sig belt
och hållet åt sitt lärarekall och i hög grad plikttrogen, har han
1 Till kanslern (febr.) 1GG3 i Bref af O. R. s. 24.
3 Ofvan s. 150.
3 Om denna skrift se J. G. Rudbeck: Biografiska Anteckningar om O.
Rudbecks .. anatomiska skrifter, i Samlaren 1904.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
