Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
271
Fjerdhundria". A. D. Swebilii afhandling 1717 (under .1. Vallerius)
"De Calmaria" kan betecknas som ovanligt god, detsamma gäller
om L. N. Hesselgrens 1718 (under I. Nesselius) "De Dalia".
I nära samband med historien ocli geografien stod
fornforskningen. Den hade vid denna tid, både till objekt och metod, föga
gemenskap med den vetenskap, som i våra dagar bär detta namn;
enda anknytningspunkten var väl runstudiet. I öfrigt bestod denna
tids fornforskning mest i att framdraga och tolka de isländska
sagorna, som först nu blefvo allmännare bekanta och studerade,
samt att utransaka vår förhistoria genom allehanda linguistiska och
historiska spekulationer öfver Sveriges och närsläktade länders äldsta
historiska minnesmärken och traditioner. Denna forskningsart hade
i det 17:de århundradet blifvit modern genom bekantskapen med de
isländska sagornas underfulla berättelser, och den stöddes af den
patriotiska eld, med hvilken storhetstidens män ville vindicera
Sverige äran af att vara kulturens urhem. En medelpunkt för detta
arbete skapades genom Antikvitetskollegiets inrättande 1667. Denna
institutions öden ligga väl i det stora hela utom ramen för
universitetets historia, men då den tydligen ursprungligen var ämnad att
träda i ett slags samarbete med universitetet, och flertalet af dess
första medlemmar valdes ur universitets männens krets samt ett ej
ringa antal af dessas arbeten såg dagen genom kollegiets försorg,
torde det vara på sin plats att här lämna några korta upplysningar
om densamma.1
Magnus Gabriel De la Gardie tillkommer äran af den vackra
tanken att skapa en stor och lifskraftig institution, som skulle taga
i sin hand vården om fosterlandets alla fornminnen och
offentliggöra allt hvad som kunde sprida ljus öfver vår historia. I
december 1666 föredrog ban sin plan inför regeringen, och d. 17 dec.
utfärdade denna sin resolution i öfverensstämmelse med det förslag
kanslern framlagt.2 Stjernhjelm utsågs till preses, professorerna
Loccenius, Schefferus, Verelius och rektorn i Upsala skola Magnus
Celsius till medlemmar, akademisekreteraren Hadorph till amanuens;
1 För närmare kännedom om kollegiets verksamhet hänvisas t. Schück:
Illustr, svensk lit.-hist. 1. 1S96 s. 2S4 ff. De viktigaste aktstyckena tilldess
historia finnas i Ups. Bibi., Palmskölds samt III. T. G ocli U. 111—113
(= Gahms archivum T. 1—3).
3 De la Gardies föredragning i rådet 14 dec. 1666 (E. M. Fant, Minne
af Schefferus s. 28); regeringens resolution 17 dec., kopia i Ups. Bibi. U. 143.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
