Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
binen Moses ben Avon från Krakau, bättre känd under sitt senare
namn Johan Kemper, som under ett besök i Sverige öfvertagits af
Norrmannus att stanna och därpå antogs vid universitetet att
undervisa ungdomen i Talmud och rabbinsk litteratur. Han ansågs
att vara en skicklig man och sysslade här med åtskilligt,1 särskildt
med att göra extrakter ur Sohar, en kaldeisk kommentar till
Pen-tateuchen, som då för tiden åtnjöt ett högt anseende, i det den
oriktigt förmentes vara den rabbinska litteraturens äldsta verk.
Kempers arbeten om Sohar inlöstes för bibliotekets medel, och A.
Norrelius, längre fram bibliotekarie, erhöll understöd för deras
öfversättning till latin.2 Af universitetet hjälptes Kemper med
stipendier och fick 1714 äfven bokauktionatorsplatsen, men hans
ekonomiska omständigheter voro ändock så torftiga, att han på slutet
äfven måste tillgripa krogrörelse för att försörja sig: han afled
1716. Platsen efter honom söktes 1717 af rabbinen Simon
Rosen-baum, som dock befanns vara skäligen underhaltig i sina stycken
och därför fick nöja sig med tillfälliga understöd, till dess
konsistoriet 1719 gaf honom tre stipendier, hvilket kanslern 1721
bekräftade. Vid den tiden tyckes man hafva fått en annan
uppfattning än förr af vikten af att fästa dylika rabbiner vid universitetet,
ty Celsius fällde 1719 i konsistoriet det skarpa yttrandet: "Man vet
alla judar som hit inkomma kalla sig Rabbi och äro dock mesta
delen Asini ad lyram".3
De orientaliska studierna drefvos hos oss redan i förra
tidehvarfvet med kraft och omsikt alltifrån Joh. Rudbeck i i och Lenæi
dagar, och man har satt i fråga, om ej undervisningen här rent af
varit af mera grundlig och intensiv art än i Tyskland. Det var till
största delen våra teologers förtjänst att så var, och i den korta
öfversikt af våra orientalister som nu följer må några teologers namn
därför gå främst. Den störste var J. E. Terserus. hvars kolossalt
anlagda edition af Pentateuchen bär vittne om hans grundliga
orientaliska studier.4 Hans kollega E. Odhelius, som dock icke
publicerat något arbete på området, bekom af själfva David Colien de
1 Kempers arbeten uppräknas i .T. G. Katzki’s dissertation 1714 (under
Celsius) De judæis eonversis s. IS.
- Det var förgäfves, att Molin upplyste i kons:t 2 aug. 1714, att f. d.
prof. i Pernau K. ^ahlenius skulle redan verkställt en dylik öfversättning.
Molin hade rätt, Faldenii arbete skrifvet 1706 finns i K. 111, Ups. Bibi.
3 Celsii uttalande bland kons. acta för okt. 1719.
* It. Holm: J. E. Terserus 1. 190(3, s. 182 ff. Sohefferus säger i Svecia
litt. s. 194, att han äfven författat en hebreisk grammatik för ungdomen,
Hydrén tillägger sonen Uno detta arbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
