Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293
Lara det vitsordet, att lian var en af de störste kännarne af de
orientaliska språken; Terserus ansåg ock, att han kunde likställas
med de flesta tyska lärde hvad angick insikter i teologi och
orien-talia.1 Kärleken till studiet gick i arf’ till sonen Lars, som
bortrycktes af en för tidig död i Giessen 1691, just då lian skulle för
teologie doktorsgrad ventilera sin digra och lärda afhandling
"Sy-nagoge Infröns".s Terseri lärjunge och efterträdare Edenius var
känd för sina omfattande och djupgående orientaliska studier. P.
Holm, som under sin studieresa utgifvit i Jena 1664 ett i utlandet
mycket uppmärksammadt arbete "Theologiæ Muhammedanæ brevis
consideratio" ocli sedan som orientalisk professor i Lund åtnjöt ett
godt anseende, synes ej, sedan han 1678 kallats till Upsala som
teologie professor, hafva befattat sig med orientaliska studier.
De egentliga innehafvarne af den orientaliska lärostolen synas
förete starka växlingar i afseende på deras förtjänster som
vetenskapsmän och lärare. Laurbergius, hvilken dock efter hvad vi nyss
sett ej inskränkt sin undervisning till hebreiska, ansågs för sitt
lefverne olämplig som lärare och skildes från sin plats. Ravius
gällde för ett lärdomsljus af hög rang, han var hemmastadd, äfven
i Turkiska och Tatariska,3 men det vill nästan förefalla, som om
lian ej förmått smälta den bråte af lärdom, som enträgen flit
sam-manstaplat; som lärare var han ej lycklig, och Terserus bedömde
både honom och Laurbergius strängt.1 En klen ersättning fick man
i Buscagrius, med hvilken De la Gardie, tydligen efter
bearbetningar af Rudbeck, lyckliggjorde universitetet. I sin ungdom sades
han hafva väckt ett visst uppseende, genom att vid 22 års ålder
disputera på hebreiska, och han hade därpå under utrikes resor för-
1 O. A. Knös nyss anförda Historiola 1. s. 40 och R. Holm anf. st. s.
217, not. 2.
- Arbetet, tryckt i Frankfurt 1GD1, inledes med ett varmt företal af
l’h. L. Hannekenius, som skulle blifvit Odhelii promotor. Smickrande
elogier af den kände orientalisten Job Ludolf och af J. H. Majas äro
tilltryckta.
3 Han säges hafva ledigt samtalat med persiska, turkiska och tatariska
sändebud hos Karl X (Hydrén s. 16). En gång hände dock, att hvarken
han eller üuscagrius kunde tolka ett pass, som öfversändts från Stockholm
i tro att det var på turkiska, ty det befanns vara på »afrikanska» (det.
menas väl arabisk dialekt från nordafrika), se Rudbeck t. kommerskoll. 7 mars
1668 (kons. arkiv).
J ’Laurbergius nihil., Ravius non nisi inepte atque ridieule docet»,
Terserus till kanslern 2 aug. 1656 (R. ark.). Om en af Laurbergius författad
logica Hebræa (som ej heller blef tryckt) anmärkte Terserus 1!) dee. 1655
i kous:t, att dess »vitia commissa cum in rebus ipsis, tum in idiomate
Hebneo pariter ac latino» skulle bringa ignominia öfver akademien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
