Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
rörde sig smidigare. Och intresset för detsamma växte ofantligt i
och med den stegrade glans af ålder och ära, som spreds öfver
detsamma genom det ifriga rannsakandet af runstenarne och de
isländska sagorna, hvilka senare alla betraktades som fornsvenska
minnesmärken. För Rudbecks författarskap fingo dessa uråldriga
vittnesbörd om svenskans höga plats bland språken en afgörande
betydelse, och hans sats om svenskans ställning nästan som ett
världens urspråk slog mäktigt an på samtidens af stolt patriotism
svällande sinnen och ökade kärleken och aktningen för modersmålet.
Ej mindre verkade offentliggörandet af våra medeltidslagar, och det
stora lagarbete som sattes i gång under Karl XI öppnade ögonen
för de kraf, som modersmålet ställde på lagstiftaren.
Psalmboks-arbetena slutligen hafva icke minst bidragit att skärpa öga och öra
för språkets renhet och klang. Under sådant förhållande var
mindre underligt, om äfven vid universitetet mången af dess män
började för egen del syssla med modersmålet, mera förvånande
är, att en och annan rent af gjorde det till föremål för
undervisning.
Lagerlöf, stor som latinsk stilist och vältalare, kände snart, att
äfven modersmålet erbjöd ett fält för lians gåfvor. I sammanhang
med sin undervisning i romarspråket har han icke kunnat undgå
att äfven grubbla öfver reglerna för det svenska, och han fann
slutligen lämpligt att häraf gifva äfven sina åhörare del. Ar 1685 gaf
lnin ett privatkollegium, omfattande en inledning i den svenska
poesin eller rättare dess prosodi, som han troligen upprepat flere
gånger, åtminstone 1691.1 Det sistnämda året gaf han äfven ett
kollegium i själfva språket, som fick titeln "En kort anledning till
rectitudinem linguæ vernaculæ"; dess innehåll var af öfvervägande
ortografisk natur, men berörde därjämte participier, troper, figurer
och främmande ord samt gaf anvisning å de författare som borde
studeras. Kollegiet gafs först på latin, sedan på svenska, då han
väl fann, att det senare språket i förevarande fall var det
naturligaste meddelelsemedlet; de svenska texterna af kollegiet vittna
dock oförtydbart om, att dess ursprungliga affattning varit på latin.
Lagerlöfs undervisning måste, trots att hans arbete af den
sakkunnige ej sättes synnerligen liögt,2 dock hafva lifligt intresserat
ungdomen, att döma af de talrika afskrifter af kollegiet som ännu fin-
1 L. Wahlström: 1’. Lagerlöfs kollegium i svensk metrik (Samlaren,
21. 1900),
- Schiick, 111. svensk lit. hist. 1. 189(3, s. 334 och 373. Onekligen iir
Lagerlöfs vida underlägset S. Columbi: »En svensk ordaskötsel».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
