- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
309

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

309

och skrifvande af respektive språk. Man bör dock ej därför
underskatta arten och värdet af de kunskaper, som genom dessa
språkmästare meddelades, då som jag ofvan visat de varit jämförelsevis
bildade män. Ingenting är bekant om, i hvilken utsträckning de
studerande begagnat sig af detta tillfälle att få lära moderna språk,
sannolikt hafva de adliga studenterna företrädesvis, om också ej
uteslutande, bestått sig med denna undervisning, hvars kostnader
kanske afskräckt det torftigare ofrälse flertalet. Det är dock ej
ovanligt under tidehvarfvets senare hälft att finna disputationerna
beledsagade af verser på främmande språk, med hvilka välvilliga
vänner lyckönska den unge författaren eller respondenten. Dessa
gratulationer voro dock ej alltid utmärkta för språkrenhet, och
anmärkningar gjordes äfven i detta afseende.1 Hos universitetets lärare
hafva dock insikterna i lefvande språk och förmågan att ledigt
uttrycka sig på desamma säkerligen ej varit sällsynta; de utländska
ofta fleråriga resor som nästan alla företogo gjorde detta till en
naturlig sak. Franska, tyska och äfven italienska torde hafva varit
de språk som de fleste beherrskade, säkerligen har ock ett ej ringa
antal äfven kunnat holländska, då detta land så ifrigt besöktes,
särskildt af naturforskare och läkare; insikter i engelska voro mera
ovanliga. När Bilberg 1679 anbefalldes till en professur af
dåvarande rektor, anfördes bland hans meriter äfven hans förmåga att
"skrifva och tala italienska, franska och tyska", samma vitsord har
gifvits den vittre Columbus.2 Om J. A. Bellman säger lians
minnestecknare Upmarck, att han ledigt rörde sig med tyska, franska,
italienska och holländska. Att sådana linguister som Lagerlöf och
Uptnarck stundom begagna sig i sin brefväxling af franska språket,
kan ej förvåna någon, men säkerligen är det en öfverraskning att
finna, det ärkebiskop Olof Svebilius skrifver på italienska till Nils
Gyldenstolpe.8 Något arbete på eller öfver ett modernt språk
har dock, mig veterligen, icke författats af lärare vid universitetet.
Däremot finns en disputation författad 1695 af A. Rudman (under
Lagerlöf). "De inclinatione linguæ romanæ in Italicam"; den är

1 D. 13 maj 1099 gör språkmästar Rojard i konsrt anmärkning pil den
dåliga franskan i en gratulation, som M. Bryssenius vidfogat S. Daalmans
afhandling. Rector illustris Carl Gyllenborg yttrar härvid, att man ofta
här prostituerar sig genom de franska gratulationerna, hvilka därför borde
förbjudas ocli ungdomen i stället begagna sig af linguis eruditis; kons:t
biträdde förslaget.

’’ Gardtman t. kanslern 20 febr. 1679 (R. ark.). Uppgiften om
Columbus lins hos Frondin. O. Celsius bar H.-T. 1700 i språkmästarens frånvaro
undervisat i franska och italienska (redogörelsen i R. ark.).

3 Sept. 1698 (orig. Ups. Bibi. X. 461).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2s/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free