Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314
tolerant natur. Han- liar i sina föreläsningar karakteriserat sig och
sin ståndpunkt med följande ord: "Nobis hæc eclectica via
philoso-phandi videtur optima, quia unus non potest videre omnia." 1 Han
indelade ock där filosoferna i sectarii, som följde en enda filosof,
till hvilka så väl peripatetikerna som cartesianarne skulle höra, och
eclectici, som utvalde det bästa, som de bästa filosofer framställt;
det generade honom därför ej häller att stödja sig än på ramisten
Johan Christ. Sturm än på cartesianen Joh. Clauberg. Cartesius
själf räknades af Törner till eclectici, ty sin idélära hade han fått
från Plato, sin förklaring af de fysiska fenomenen från Copernicus
och sin åsikt om atomerna från Epicurus, hvilket allt dock ej
hindrar eklektikern Törner att polemisera mot eklektikern Cartesius.2
Törners ståndpunkt blef väl bestämmande för hans lärjungar. 1707
finna vi, att en Georg Zadler ventilerar (under H. Val|erius) en
afhandling "De philosophia eclectica", hvari han prisar detta system
som det enda riktiga och rörande cartesianismen kommer till det
resultat, att alla dess principer vore till finnandes hos forntidens
filosofer: ett mycket bekvämt sätt att afkläda den dess öfverklagade
fel att komma med farliga inventioner. Huru litet denna eklektiska
filosofi riskerade att komma i strid med teologien, ser man af
Zadlers definition å densamma (sannolikt ett lån från Törner), att
den var en sådan filosofi, som ur de betänksammare filosofernas
systemer utvalde det, som bäst kom öfverens med förnuftet och
erfarenheten "och som ej strede mot Guds uppenbarade ord". Sin
neutrala ståndpunkt angaf Törner tydligen också genom att 1708
angifva som ämne för sina föreläsningar: "Logicam
peripateti-caui sic explicabit, ut eadem opera Cartesianam sit
expo-siturus, uionstrando sive pugnam sive convenientiaui
utrius-que." Samma neutrala ståndpunkt intogs nog ock af
adjunkten Karl Skunk, då han i sina föreläsningar VT. 1706
uppdrog "en jämförelse mellan de gamla philosophoruni och de
senares metaphysicani och det i anledning af Cartesii
nieditatio-nibus". Det var emellertid icke längre någon fara förknippad med
att uttala ett godkännande af Cartesii satser, som man kan se däraf
att Magnus ßydelius i sin afhandling 1705 "Brevis introitus ad
cognitionem philosophicam", visserligen utan att nämna Cartesii
namn, dock häfdade med eftertryck dennes fundamental-sats: Cogito,
ergo sinn. 1711 försvarade N. Starbeck i sin afhandling "Judicium
suspensuni" helt oförskräckt den cartesianska satsen om tviflet,
likaså hyllade S. Kjellander 1714 i afhandlingen "De summo bono
’ Hans prælectiones philosophiae utan år, P. ’29, Ups. Bibi.
’•’ Hans observationes metaphysicæ 1705, ovig. P. 27. Ups. Bibi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
