Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
315
Cartesii" och C. Echman 1717 i "De origine idearum" öppet de
cartesianska idéerna. Törners efterträdare Joh. Steuchius torde
varit mera Aristoteliker. Visserligen begagnade han sig liksom
Törner stundom af Aurivillii läroböcker, men han använde äfven
Conradi Horneji Dialectica samt J. A. Schmidii Pneumato.logia och
Theologia naturalis; man möter ock under honom en dissertation
1715 af M. P. Asp "De ordine ac prærogativa facultatum men tis", i
hvilken Cartesius häftigt angripes. — E. o. professorerna och
adjunkterna hafva biträdt de ordinarie professorerna i den filosofiska
undervisningen, men de hafva därvid säkerligen ej vågat afvika från
den officiella uppfattningen, att filosofien skulle hållas i ett strängt
beroende af teologien. Jag sluter detta däraf, att matematikern
H. Vallerius, som, väl blefven ordinarie professor, presiderade för
åtskilliga cartesianska afhandlingar, dock förut som e. ordinarie har
1685 gifvit en manuductio philosophiae universalis, i hvilken ban
följde Calovius, den ortodoxa lutheranismens stödjepelare; likaså
omnämner adjunkten Palmroot 1694, att ban vid föredragandet af
Aurivillii præcepta har lagat, att studenterna "väl hafva förstått
uaturam syllogisnioruiu och usum logices in theologia".
Naturfor-skarne åter hafva, som redan sagt, aldrig återgått till den gamla
slentrianen, och Roberg har, åtminstone privatim, läst öfver Cartesius.1
En mager kost var det synbarligen, som tidens professorer i
teoretisk filosofi bjödo sina lärjungar; med rörelserna i utlandet
tyckas de förlorat all känning. Man kan ju godt förstå, att Spinozas
panteism omsorgsfullt hölls ute, men den borde dock hafva
uppmärksammats, förmodligen har man ansett sig böra sätta honom
som ateist på index öfver förbjudna författare.3 Om Locke’s
sen-sualistiska filosofi tyckes man icke hafva tagit kännedom, ehuru
man åtminstone kunnat tillgodogöra sig dennes polemik emot
Cartesius, och Leibnitz briljanta insats synes icke hafva berört våra
filosofer det ringaste. Totalintrycket blir, att våra filosofer voro
betydligt efterblefne; både i själfständighet och produktion stodo de
betydligt efter sina samtida vid Åbo universitet.
Om undervisningen i praktisk filosofi (philosophia civilis) är
icke mycket, att säga. Enligt konstitutionerna skulle professorn
omväxlande föredraga etik och politik, bägge med ledning af Ari-
’ 1. föveläsn.-redogörelsen 1717 sälger han, att han privatim »afhandlat
en kort inledning till philosophiam Cartesianam såvida den äger någon
gemenskap med medicinen».
’-’ 1 disputationer göres han dock till föremål för kritik, så 1709 i I.
Morins Atheomastix (under Upmarck) och 1716 i Sevallii disputation (under
J. Steuchius) De impedimentis literatorum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
