Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stoteles; åt politiken gafs en så vidsträckt definition, att den äfven
kona att omfatta förvaltningsrätt och politisk ekonomi. Etiken
uppgifves hafva i föregående tidehvarf, under trycket af den då så
starka Ramismen, skjutits åt sidan, ända därhän att den i lång tid
ej gjordes till föremål för föreläsningar, hvarför professorn i ämnet
P. Ljungh vid konstitutionernas utarbetande påminde karnslern om
ämnets vikt.1 Också omväxlade han sedan (troligen terminligen
som konstitutionerna föreskrefvo) med föreläsningar i de bägge
ämnena, alltid på grundval af Aristoteles arbeten. När denne
troligtvis ej synnerligen framstående lärare8 efter 29-årig verksamhet afled
1679, var det ej för tidigt, att professorn i politik lät äfven sina
åhörare göra bekantskap med de nya idéer, som sett dagen i Grotii
och Pufendorffs skrifter. Den förre hade genom sitt epokgörande
arbete "De jure belli et pacis" omlagt grunderna för stats- och
rättsfilosofien, och den senare hade som professor i Lund under
anknytning till Hobbes filosofi fört denna vetenskap vidare genom
sina arbeten "De jure naturæ et gentium" och "De olficio hominis
et civis". Det var naturligt, att Ljunghs efterträdare N.Wolf, själf
kommen från Lund, skulle här representera den nya riktningen,
hvilket dock ej hindrade såväl honom som hans efterföljare att
fortfarande föreläsa äfven öfver Aristoteles och Lipsii politica, ibland
äfven öfver Ciceros De officiis eller Boecleri ethica m. m., ja, Karl
Skunk föreläste 1716—17 till och med öfver Sallustii orationes. Om
arten af undervisningen har jag mig ej något bekant, att döma af
afhandlingarne torde den knappt hafva företett något synnerligen
märkligt. Lärareserieu erbjuder ej häller några förstklassiska namn.
med undantag af Castovius, men hans mun var ju så godt som
förseglad efter olyckan 1691, och af de öfriga hafva de två, som låtit
litet mera tala om sig, Wolf och Schwede, icke efterlämnat några
arbeten i filosofi.3 Den undervisning i naturrätt; som blef en gifven
följd af, att Grotius och Pufendorff upptogos på föreläsningspro-
1 Se Ljunghs bref t. kanslern 18 febr. 1655 (R. ark.), hiui säger, att
etiken, på grund af Ramisternas inflytande, icke föredragits offentligen, men
att han läst däröfver privatim.
2 Björnclou skref ock 8 jan. 1655 t. kanslern (E. ark.) om Ljungh, att
han »tjänar bättre till något annat och att han intet läser som gagnar»,
ban tillägger dock ärligt: »non novi hominem, aliorum relationibus in hac
re n i tor.»
11 Wolf åberopar i katalogen 1683 ett arbete i »Institutiones morales»,
som ban själf sammanskrifva. Oin det kan vara samma Politica af ho-
nom, som Schutz sedan vill censurera (kons. prot. 29 dec. 1686), kan jag ej
afgöra. Som vi sett (ofvan s. 112) gjorde kanslern i början al’ hans
professorstid anmärkningar mot hans duglighet, hvarvid kons:t ursäktade honom,
att ban så länge varit från studierna och sålunda med dem något ovan».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
