Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348
taken på flyglarna. Om detta försök att taga byggnaden i anspråk
för krigsbehofvet liar jag ofvan meddelat något.1
Behofvet af kroppsöfningar för studenterna samt vikten af att
genom undervisning i fäktning och ridning draga den adliga
ungdomen till universitetet, hvari låg en icke ringa fördel för detsamma
1 ekonomiskt hänseende, hade drifvit De la Gardie och Rudbeck till
att inrätta de s. k. exercitieinstitutionerna, dock utan att vid
utförandet taga nödig hänsyn till universitetets förmåga att
underhålla desamma. Den goda ekonomiska ställningen i början af
1660-talet hade oemotståndligen lockat dem till att på ett glänsande sätt
utrusta universitetet. Jag bar ofvan nämt2 liuru genom regeringens
bref den 14 febr. 1663 fyra nya tjänster inrättades, en
voltiger-(gymnastik) mästare, en dansmästare, en fäktmästare och en
spanskitaliensk språkmästare, hvardera med 300 dal. smt i lön, hvarjämte
den redan på ordinarie stat befintlige franske språkmästaren fick
sin lön höjd från 200 till 300 daler; de hade dessutom att uppbära
2 rdr (4 dal. smt) i månaden af hvarje lärjunge. Då jag förut
redogjort för språkmästareinstitutionens och nedan särskildt behandlar
stallstaten, inskränker jag mig här till att nämna något om de tre
återstående platserna. När svagheten i De la Gardies och Rudbecks
ekonomiska kalkyler efter några år framträdde, ocli denna
exerci-tiestat började kännas som en tunga för finanserna och äfven som
en verklig fara för ordinarie statens löner, uppstod ett djupt
missnöje öfver densamma, och den blef en af de många medverkande
orsakerna till Rudbecks fall 1670. Inrättningen vissnade ock
småningom bort; voltigermästareplatsen försvann uied året 1668,
dansmästareplatsen med 1674,4 endast fäktmästareplatsen blef kvar. Den
ansågs väl som oundgänglig, efter äfven den stränge Arrhenius
under sin räfst med extra- ocli exercitiestaterna icke indrog densamma,
men mannens ställning var ej afundsvärd, ty lönen utföll ojämt och
stundom med ringa belopp.5 Fäktmästar Johan Grubb höjde också
oupphörligt klagomål, i synnerhet däröfver att stallmästaren, som
var på samma stat som ban, fick ut full lön, hvilken han trodde
1 Se afd. 1 s. 426.
- Se afd. 1 s. 68. .Tag har där oriktigt antagit, att voltigermästaren
var den samme som stall mästaren, missledd af att i hufvudböckerna lön
utgick till en voltigermästare, under det stallmästaren ej nämdes.
« Se ofvan s. 94 ff.
4 Duval skall ha dött 1674, änkan uppbär lönen ännu 1676.
’’ De la Gardie hade mod att säga i kons:t d. 30 juni 1670, att
fäkt-mästaren finge lefva på sina lärjungar, därest man ej kom ut med att
gifva honom 150 eller 200 dal. smt. Han fick 120 dal. enligt hufvudboken.
1682 fick han blott 73 dal., 1683 ej ett. öre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
