Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
349
vara just den som borde tillkomma honom, ehuru i själfva verket
det var så, att stallmästaren genom De la Gardies oefterrättlighet
fått sig anvisad den franska språkmästarlönen som var uppförd på
ordinarie stat. Huru Grubbs änka efteråt lyckades tilltvinga sig en
del af mannens innestående lönefordran har jag förut meddelat.1
Exercitiestatens ynkliga läge tvang slutligen universitetet att vända
sig till konungen ocli begära hjälp, och Karl XI som säkerligen
icke saknade öga för betydelsen af manlig idrott, i synnerhet som
flertalet af adelns söner utdanades till militärisk tjänst, lyssnade
välvilligt till framställningen. Redan 1684 var saken på tal2 och
den 22 jan. 1685 anslog konungen för ändamålet vissa
hemmansräntor, som beräknades gifva 700 dal. smt, och föreskref den 15
oktober samma år, att de skulle utgå till en fäktmästare och en
dansmästare med 300 daler hvar och 100 daler i augment åt
franske språkmästaren. Universitetet beklagade sig dock i början, att
hemmanen ej förmådde utgöra den ränta som beräknats att kunna
utgå af dem,3 och dansmästareplatsen blef ej heller tillsatt förrän
1691, men efter denna tid och ända till tidehvarfvets slut uppbäras
löner af så väl dans- som fäktmästare. Fäktmästaren har ock bela
tiden fått behålla sin fäktsal i stallbyggnaden, under det
dansmästaren efter platsens återtillsättande ej fick rum där, förrän
stallmästaren med nordiska krigets utbrott flyttat bort. Att flertalet af
deras lärjungar varit adelsmän var en gifven sak.1 Om dessa herrars
undervisning är nästan ingenting bekant. År 1691 den 18
december inkallades den nytillsatte dansmästaren H. Boit i konsistoriet,
och man föreläste för honom ett kanslersbref af den 15, att han ej
finge vägra betjäna grefve Wrede och andra adelsmän, hvarpå Boit
svarade, att han väntat att de skulle infinna sig hos honom och
helst flere på en gång, 8 till 10 som andra brukade göra, samt att
en hvar erlade 1 dukat i månaden. Ehuru detta pris ej var högre
än det som nu bestämdes 1663, fick Boit ändock nu en förmaning
att icke stegra prisen för dem som ville privatim begagna sig af
hans undervisning. Vid kanslerns besök den 8 dec. 1720 klagade
man i konsistoriet, att dansmästaren ej ville infinna sig i professo-
1 Afd. 1 s. 251.
- 1684 11 maj underrättade landshöfdingen kons:t, att 800 daler voro
anslagna till exercitierna och begärde förslag å användningen. Kons:t
menade, att de kunde anslås till en fäktmästare och en italiensk
språk-mästare samt 100 daler gifvas hvardera af tryckeriet och trädgården.
3 Kons t. kanslern 8 april 1687.
4 1666 voro möjligen 10 af fäktmästarens 30 disciplar och kanske 3 af
liansmästarens 17 ofrälse (Bref af O. E. s. 43).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
