Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
353
af den unga adeln som hotade att resa bort, hvilket gaf
konsistoriet anledning att orättfärdigt nog läxa upp den ruinerade mannen;1
slutligen tog De la Gardie den 25 mars 1682 från honom den
franska språkmästarlönen på clen grund att han icke längre gjorde
någon tjänst. Det var nu visserligen sant, att Scherer sedan fyra
år icke kunnat hålla sitt stall uppe, men det var ju ej hans fel;
med 454 dal. om året kunde han ej hålla hästar och drängar, man
jämföre blott nedan Karl XI:s nya anslag af 1691. Förgäfves vände
sig den olycklige Scherer till konungen i okt. 1693 med begäran
om hjälp, intet spår föreligger att man lyssnat till hans bön,
kanske var ban ej heller däraf förtjänt.
Åtta år senare fann Karl XI nödigt att återupprätta stallstaten,
men den baserades då belt och hållet på statsmedel. Major Caspar
Henrik Gerdes fick den 24 december 1691 fullmakt som stallmästare
med den höga lönen af 660 dal. smt, till en hofslagare, tre drängar
och stallrekvisita anslogos 476 daler, och till utfodring af
tvåstall-mästarhästar och tolf beridarhästar anvisades naturaprestationer
beräknade till ett värde af 1,562 daler.2 För den nye stallmästarens
skull fingo alla de som innebodde i stallgården flytta sin väg, utom
fäktmäståren som fick behålla sin sal. och konungen lät äfven såsom
nyss meddelats företaga en rätt dyrbar reparation af byggnaden.
Glädjen blef ej lång, ty efter nordiska krigets utbrott indrogs
statsanslaget, och vid eldsvådan 1702 var väl stallmästaren afflyttad,
efter han icke nämnes som kvarboende i stallgården. Det skulle
dröja ända till 1739, innan stallinstitutionen återupprättades. ’
Till exercitierna torde redogörelsen för undervisningen i musilc
lämpligen kunna föras.’1 Konstitutionerna af 1626 hade ålagt en af
de matematiska professorerna att äfven föreläsa i musik, men
bestämmelsen bortföll i de nya af 1655; undervisning i musik
(naturligtvis dess teori) har dock någon gång gifvits på föreläsningar.1
Musikaliska öfningar voro en nödvändighet, för att enligt gammalt
bruk kunna gifva vederbörlig glans åt de akademiska
högtidligheterna, och dylik undervisning har redan i förra tidehvarfvet, åt-
1 Kons. prot. 1 och 15 aug. 1077 och 21 maj 1679.
J Enligt lönestat af 2 nov. 1691 i K. ark. Ups. Bibi. besitter (U. 65
en af Gerdes på tyska affattad instruktion för lians »Vorbereiter» af
31 jnli 1697, soin vittnar om både insikter och intresse.
a Följande framställning hvilar på T. Norlind, Musiken i Upsala under
1600-talet (i Kult och konst 1908); H. Palm: H. Wallerius och redaktionen
al’ 1697 års svenska koralpsalmbok (i Kyrkosången 1904) och E. Wrangel:
II. Wallerius och musiken till gamla psalmboken (Samlaren 14, 1893).
4 11. Yallerius har åtminstone 1701 och 1706 föreläst i musik
(redogörelserna).
Ups. Univ. Jliat. II, 2. 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
