Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
366
därigenom dess afkastning,1 men hans ovän räntmästar Arrhenius
påstod, att Rudbecks egna anläggningar vid kvarnfallet sedan
betydligt minskat afkastningen.2 Denna sjönk också så, att
konsistorium slutligen anslöt sig till Arrhenii förslag 1695, att utarrendera
kvarnen för 280 tunnor årligen, hvilket efter ett spannmålspris af
4 dal. smt tunnan skulle årligen inbringa 1,120 dal. smt, men äfven
detta belopp kunde arrendatorn ej utgöra, och vid en uppgörelse
1706, då arrendet sattes i pengar, blef detta nedsatt till blott 2,800
dal. kppt (983 i silfver).3 Reparationerna voro dyrbara och 1709
års vårflod åstadkom sådan förödelse, att konsistoriet begärde och
fick tillåtelse att för återställande af kvarndammen begagna sig af
virket i Rudbecks träsluss.4 — Vid den mindre vattenränna som i
väster afgränsade kvarnholmen fanns alltsedan Gustaf Adolfs tid en
papperskvarn,5 som troligen samtidigt med stora kvarnen öfvergått
i universitetets ägo;0 år 1674 utarrenderades den till Rudbeck för
100 dal. kppt, men denna kvarn liksom hans öfriga tekniska
anläggningar därsammastädes blefvo en nagel i ögat på konsistoriet
för det vatten som genom dem drogs från stora kvarn, och 16S5
flyttade Rudbeck sina verk ned till Munkbron, nuvarande Islandsbron.7
Det var som vi sett ingen stor och i det hela, om Gustavianum,
stallet och botaniska trädgården undantagas, föga märklig samling
af byggnader, som universitetet vid denna tid besatt. De gjorde
sig dock i alla fall gällande på en tid, då stadssamhället var så
litet och till allra största delen bestod af trähus.8 Medgåfve
utrymmet skulle jag gärna gifvit en teckning af själfva stadens topo-
1 Enligt den otryckta kalkyl öfver kvarnens ekonomi, som han
bifogade sitt bref t. kanslern 25 mars 1685, skulle den årliga medelafkastningen
stigit efter hans reparation 1664 från 208 till 402 tunnor intill 1676 och
sedan fallit för 1676—83 till 351 tunnor. Det sir dock bruttoinkomsten han
meddelar, ty han har ej afräknat mjölnarlön och reparationer.
- J. Arrhenius t. kanslern 12 dec. 1682. Han anser att kvarnen 1674—
79 gifvit 1,000 tunnor mindre än 1666—71 på grund af Rudbecks s. k.
biverk.
3 Kons. prot. 17 sept. 1695 och 17 jan. 1706.
4 Om slussen se Bref af O. R. inledningen s 238.
" Se C. Ambrosiani i Uplands fornniinn.-fören. tidskrift, 4, s. 343 ff.
" Karl XI säger i sin bekräftelse 10 dec. 1674 å stora mjölkvarn, att
han därtill lägger »strömmen, hvarest papperskvarnen bygd är», men af
protokollen synes, att universitetet innehaft den tidigare.
7 Kons. prot. 20 juni, 22 juli och 3 okt, 1685. Rudbeck uppger sin
förlust på papperskvarnen 1674—83 till 3,958 dal. kppt (Bref af O. R. s. 243).
" Af de stenhus Stalhoff omtalar 1660 ägdes 4 af borgare i staden, 2
af ärkebiskopen, 4 af professorer, >2 till 3 af andre». Ännu 1766 beräknas
värdet af borgarnes stenhus ej stiga högre än 292,000 dal. kppt, kyrkans,
akademiens och professorernas åter till 603,000 (Värdering i Ups. Bibi. S. 138).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
