Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386
gande rustning; från kontributioner voro de naturligen icke
befriade.1
En god jordebok var en nödvändighet för en så stor jordägare
sora universitetet var. Den som Verelius mottog vid sitt tillträde
var clock ej bättre, än att han upptäckte att i den saknades 2
hemman, af hvilka kronans fogde sedan 1645 uppburit räntorna.2 Och
han måste som vi sett resa upp till Stockholm för att. i
kammarkollegiet skaffa sig en ny och riktig dylik. Arrhenius, sora äfven i
denna upptäckte felaktigheter i afseende på hemmanens örestal,
inlånade från riksarkivet Gustaf Adolfs originaljordeböcker och lät af
dem taga vidimerade kopior.3 En kartläggning af hemmanen skedde
på 1660-talet genom laudtmäteriinspektören Peter Menlös, som för
de första 50 hemmanens afrifning, hvilken beräknades kunna ske
på ett år, fick löfte om 400 daler. De kartor sora han sedan
uppgjorde öfver inalles 80 hemman befunnos clock vara ganska
felaktiga,’1 och på Rudbecks förslag beslöt man därför 5 april 1682,
att professoren i matematik och de adjunkter som voro färdiga i
landtmätarkonsten skulle göra nya uppmätningar och utarbeta nya
kartor. Men det var ej nog att veta ett hemmans storlek ocli art
samt de räntor som däraf skulle utgå, det gällde ock att få ut dessa
räntor, och här var man i hög grad beroende af driften och
ärligheten hos akademifogdarne. En slapp fogde kunde af ren
ovård-samhet låta bonden sitta inne med sina utlagor eller en del af dem,
ehuru han var betalningsgill; en oärlig fogde tog vängåfvor af
bönderna och anmälde att de voro oförmögna att utgöra sina räntor.r>
Det är nu alldeles omöjligt att afgöra, om fogdens försumlighet
och egennytta eller bondens verkliga oförmåga, bägge lika svåra
att kontrollera, varit hufvudorsak till de dryga restantier som hvarje
år uppstodo. A andra sidan hade man att befara, att fogden skulle
uppträda sora bondpinare. Så öfverbevisades fogden Jöns Petters-
1 Friheten från rotering omtalas i kons:s bref till något annat
universitet d. 8 fehr. 170!) (kons. arkiv). Om rustningen se kons. prot. 1!) aug.
1676, 4 april 1677 och 14 jan. 1678.
2 Kons. prot. 27 juni 1654.
3 .T. Arrhenii själfbiografi, s. 83. Dessa böcker förkommo sedan, en
återfans 1713 hos en akademifogde (kons. prot. 28 mars).
4 Kons. prot. 26 juni, 7 aug. 1661, 1 febr. 1665, 14 febr. 1666.
Kontraktet med Menlös 15 juli 1661 (kopia i R. ark.). I bref t. kanslern 13
april 1662 höjer konsrt klagomål öfver Menlös försumlighet.
r’ 24 juli 1656 uttalar räntmästaren sin misstanke, att fogdarne togo
stickepengar för att låta bönderna sitta inne med utlagorna. Den fogde,
som 1658 antastades för sina restantier (afd. 1, s. 30 not. 2) och 1665 ånvo
inkallades af samma orsak, skyllde bägge gångerna på böndernas oförmåga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
