Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
torn Thelin, som härigenom sattes på bar backe med hustru och
barn,1 fick 1693 Häfverö pastorat i Roslagen. Som vi sett bortgafs
platsen mest åt unga skickliga magistrar som man ville hjälpa, och
inkomsterna hafva väl ej varit obetydliga, efter depositor i likhet
med dekanus skulle enligt konstitutionerna af hvarje nyinskrifven
bekomma 3 mark (3/i daler), och han kunde deponera ett par hundra
om året; dessutom skall enligt Rudbecks uppgift afgiften i praxis
sedan hafva mer än fördubblats.5
En sida i den tidens studentväsen som man väl måste hafva i
ögat, för att rätt" uppfatta åtskilligt af hvad som då timade, är den
företrädesställning som denna tid inrymdes åt den adlige studenten.
Den kan synas dem som nu lefva underlig och stötande, i själfva
verket var den belt naturlig, ty den återspeglade vid universitetet
det välkända faktum, att den svenska adeln sedan långt tillbaka intog
gent emot andra samhällsklasser en dominerande ställning på alla
lifvets områden. Konstitutionerna uttryckte det själfva genom
föreskriften, att ynglingar af Riddarhusets första och andra klass skulle
vid akademiska högtidligheter taga plats närmast efter rektor och
före professorerna, samt öfriga adliga studenter gå närmast efter
professorerna framför alla andra. Liksom det adliga barnet var för
förnämt att besöka skolan, var den adlige studenten äfven för hög
att ingå i någon nation. Och de voro fullt medvetna om sin
ställning. Jag har ofvan gifvit exempel på, hvilken högfärd de kunde
lägga i dagen gent emot rektor och konsistorium, och med hvilken
försiktighet ej blott de akademiska myndigheterna utan kanslern
själf rörde vid allt som angick den adliga ungdomen.3 Man satte
ej heller en adlig student i prubban, och ban behöfde icke som de
öfriga ställa borgen för sin person, ban blott gaf sin adliga paroll.1
Professorernas fruktan för de mäktiga adelssläkternas ovilja, som
för visso kunde bereda universitetet stort obehag, och hänsyn till
den ekonomiska betydelsen af de adliga studenternas vistelse vid
universitetet, dels för professorerna som riktade sig med
välbehüf-liga inkomstgifvande inackorderingar, dels för studenterna som kunde
uppehålla sig genom att mottaga goda konditioner, förklara mycket
af det ovärdiga undseende, som ofta visades bråkstakar eller rent
’ Kons. t. kanslern 23 jan. 1692.
’-’ Bref af O. K. s. 186, där R. uppger, att depositorn nu uppbär 1 rdr.
S mark) och dessutom en christin i bastupengar; christinens värde är mig
obekant.
Se Afd. 1, s. 105—106 och 161—162.
1 Kons. prot. 14 mars 1666 och 20 mars 1668. Det gällde bägge
gftn-gerna en Gideon Ii&Iamb, hvilken som en sannskyldig Gideon aldrig
saknades i spetsen för sina israeliter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
