Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
397
af våldsverkare af adlig börd. Ocli då konsistoriet jämrar sig öfver
sin vanmakt gent emot ungdomen, liar det nog oftast skett i de
fall, då de unga adelsmännen råkat att stå i spetsen för
oroligheterna, hvilket de oftast gjorde. Ocli de voro svåra nog att ha att
göra med, ty om ock deras antal ej var stort (den högsta siffran
som för dem uppgifves var 83 år 1656),1 hade de ju sina väpnade
betjäntföljen att föra i striden; och dessa hafva nog varit rätt
manstarka, om också ej alla hade ett sådant hof med sig som
kanslerns två unga söner, hvilka medförde en hofmästare, en preceptor,
en kammartjänare, två pager, två lakejer och två stalldrängar.8
Den rangställning hvarpå den höga börden gjorde anspråk började
mot tidehvarfvets slut lida något afbräck, därigenom att
tjänsterangen nu utbildade sig så starkt, men i det stora hela sammanfüllo
ännu den höga börden och beklädande af rikets tjänst.
Ett karakteristiskt drag i det svenska studentväsendet är som
välbekant den s. k. landskaps- eller nationsinstitutionen.3 Den hade
redan i förra tidehvarfvet begynt att alldeles jiå egen hand
utveckla sig, framdrifven af förhållandena själfva, men den liade då
betraktats af myndigheterna med den djupaste misstro för att ej
säga ovilja. Och när vid ingången af vårt tidehvarf de nya
konstitutionerna utarbetades, uttalades från flera håll den åsikten att de
borde strängeligen förbjudas,1 hvilket förbud ock infördes i
konstitutionerna med åsätt straffpåföljd af relegation. Men här kämpade
man förgäfves, ty med en naturkrafts oemotståndliga styrka bröt
sig den nya rörelsen väg, ocli inom några år fann konsistorium
(Rudbeck liade tidigast af alla insett det), att man gjorde bäst i att
söka leda den rörelse som man ej kunde hejda. Och sålunda lega-
1 Gent emot denna uppgift om 83 adliga studenter 1656 förefaller lie
synnerligt, att De la Gardies okände rådgifvare 1654 skrifver, att man borde
vara betänkt på att bringa adeln till Upsala i större antal än den nu på
några år varit. Med mera skäl bar K. Maj.t 1685 uttalat sitt missnöje öfver,
att blott 30 adliga studenter då funnos i Upsala (De la Gardies ord i
konsistoriet 37 aug. 1685).
2 De la Gardies anordning för sina söners utgifter af 11 sept. 1600
bland hans papper i K. Bibi.
" Om nationerna utkommo 1877 följande historier: L. H. Åberg,
Stockholms; E. Lewenhaupt, Uplands; F- v. Schéele, Gestrike och Helsinge; <i.
H. Eneström och M. B. Swederus, Vestmanlands-Dala; I. G. W.
Palmberg, Smålands, K- J. Warburg, Göteborgs och K. H. Lind, Värmlands. 1878
utkom G. A. Gustafson, Gotlands. Om Norrlands finnas upplysningar i L.
Bygdén, Norrlands nationsbibliotek, 1875.
4 Afd. 1, s. 5. Konsistoriet hade uttalat samma önskan i sessionen 20
sept. 1654, likaså filos, fakulteten vid sin behandling af konstitutionerna,
det var just fak:n, som yrkat relegationsstraff för conventicula nationalia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
