Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
420
på kyrkotionden stipendiater liksom lärare fingo afstå hälften af
hvad de annars njöto. Skillnaden var blott, att professorerna fingo
sitt åter, under det stipendiatkontots fordran helt enkelt afskrefs
år 1712.
Ett missbruk som redan från första stund insmög sig i
afseende på stipendierna var, att en del anslogos som stående arfvoden
för vissa funktionärer, och deras tal växte därhän, att 1694 voro
33 stipendier använda på dylikt sätt. Staten af 1699 gjorde härpå
nästan fullständigt slut, i det den blott medgaf, att man af de 6,000
dalerna använde 120 till vice bibliotekariens och 160 till
biblioteksamanuensens aflöning. Ett annat missbruk, som florerade i De la
Gardies tid, var att använda stipendier som löneförbättring åt
adjunkterna. Huruvida åter det af Rudbeck och De la Gardie
utropade missbruket, att stipendier ibland utdelades på ett partiskt
sätt åt rika och oförtjänta, verkligen ägt rum i andra fall än just
de, där De la Gardie själf och andra mäktiga stormän halft tvingat
konsistoriet därtill, lämnar jag därhän. De la Gardie själf fick ju
1662, då ban rekommenderade en afliden landshöfdings son till
stipendium, en erinran att dessa voro gifna för de fattige, och då han
1671 ånyo uttalade den misstanken, att fattige fingo stå tillbaka för
rike, lade dåvarande rektor fingret på den sjuka punkten genom att
genmäla: "här komma så många förnäma herrars rekommendationer
för en och annan, att man hafver ondt med annat göra än att
accom-modera dem".1 Huru vårdslöst det ofta tillgick med dylika
rekommendationer, kan man se däraf, att konsistoriet måste den 23 okt.
1685 upplysa kanslern, att den Anders Hellebom som han .anbefallt,
relegerats från Hernösands gymnasium för sina odygders skull.
Själfve den rättrådige Karl XI har ju påtvingat universitetet som
stipendiat en mindre väl beryktad student, hvars enda merit var
att han varit fången hos fienden och att hans föräldrar lidit
förföljelse under kriget.2 Och han var så frikostig i sina
rekommendationer, som ju voro halfva befallningar, att universitetet 1682
beklagade sig för Erik Lindschöld, att konungen på de sista åren
gifvit resolution för femton stipendier och däribland ett för den illa
sedda adjunkten Rhodin.3 Och det blef ej bättre därför att Bengt
Oxenstierna 1686 efterträdt De la Gardie. Visserligen gladde han
universitetet den 8 dec. 1686 med underrättelse, att konungen ön-
1 Kons. prot. 29 juni 1671.
2 Afd. 1 s. 186. Konsistoriet tog dock sedan stipendiet från denne
Bergman, emedan han befanns inept, förmögen och hafva fört ett oskickligt
lefverne (Bref t. Lindschöld 16 maj 1682).
3 Se brefvet i föreg, not; om Khodiu se Afd. 1 s. 178—179.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
