Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
423
slag af statsmedel1 som att tidens stormän ofta underhöllo fattiga
studenter ocli bekostade lärarnes vetenskapliga arbeten. I senare
fallet erinrar jag om en Karl Oxenstiernas frikostiga hjälp för
utgifvande af Rudbecks Campi Elysii, i det förra att De la Gardie
underhöll sex fattiga studenter.2
Ett kommunitet för de fattigare studenternas räkning blef genom
Rudbecks försorg ånyo iordningställdt år 1662 och öppnade sin
verksamhet följande år. Hans kolleger delade ingalunda hans
föreställningar 0111 anordningens förträfflighet och voro öfvertygade om
att experimentet, skulle visa sig kosta mera än det var värdt; jag
bar ofvan skildrat de olika sidornas uppfattning och visat, huru
man under åren 1670—71 ytterligare drabbade samman i frågan
ocb huru inrättningen slutligen upphäfdes 1676. Några korta
ytterligare upplysningar om dess historia skola dock här lämnas.
Rudbeck var djupt öfvertygad om sin iclés riktighet, och otvifvelaktigt
låg något af sanning i lians åsikt, att penningarna kunde bättre
användas till de fattiges fordel i form af kommunitetsunderstöd än
af kontanta stipendier, hvilkas användning man ej kunde
kontrollera. Frågans riktiga lösning berodde emellertid på, att
inrättningen kontrollerades med stränghet och att utgifterna höllos nere.
Intetdera skedde, om det ens var möjligt. Motståndarne iingo rätt
i, att de gamla oordningarna skulle återkomma och att anstalten
skulle visa sig onödigt dyr; för egoistiska motiv som Rudbeck
till-lade dem3 gå de säkerligen fria. Det dröjde ej heller länge, förrän
det blef uppenbart, att inrättningen gestaltade sig mycket
kostbarare än som var beräknadt. Någon viss stat för densamma blef
aldrig uppgjord, ehuru Stigzelius erinrat i konsistoriet den 10 aug.
1664 om, att detta vore både billigt ocb nödvändigt. Man hade
blott afgjort, att 60 kommunitister skulle födas där ocli utspisning
ske i 50 veckor i stället för i 46 som i Gustaf Adolfs tid,
hvarjämte den forna veckoafgiften af 12 öre smt (18 s/i daler om året)
afskaffades. På det halfva anslaget af de forna stipendiemedlen
eller 3,000 daler kunde det ej lefva, så mycket mindre som
spis-mästaren ensamt kräfde 500 daler i lön, och ett belt hemman
dessutom måste användas för gödning af oxar, hvarjämte ingenting be-
1 Se Afd. 1, s. 329.
2 Bref af O. II. inleda, s. 173 och kons. prot. 4 jan. 1655.
3 Rudbeck beskyllde t. ex. teologerna att hålla på stipendier i stallet
för kommunitet i afsikt, att hjälpa prästsönerna, hvilka för öfrigt, mente
It., bekoinmo dem icke för ådagalagda insikter utan genom tiggande och
bugande, och som dessutom fingo lyckliggöra sina patroner med sändningar
hemifrån af lamm och smör (Bref at’ O. II. s. 11).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
