Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 24
räknats för ved ock inventarier.1 Utgifterna i medeltal för åren
1664—68 gingo ock vida öfver 4,000 dal. smt årligen, och
inrättningen var alldeles förfelad, då det visade sig att kommunitisten
var ungefärligen dubbelt så dyr som stipendiaten. Lika omöjligt
blef det att kontrollera inrättningen. De som litt platser läto andra
äta i sitt ställe, ja sålde ofta sina platser, och vid rannsakningen
1670 voro ju af de 48 deltagande blott 26 ordinarie kommunitister.
Anstalten var tydligen alls icke populär, trots allt hvad Rudbeck
hade att förtälja om, att de fattiga studenterna skulle föredraga
den framfor stipendier, man kan ju ej heller förvåna sig däröfver;
det var dock ett slags fattigunderstöd och kanske därför mindre
behagligt, vidare kunde det tvång som låg i dess princip knappast
tilltala ungdomen. Det synes ej heller omöjligt, att brist på
snygghet och beskaffenheten af födan kunnat bidraga att stämma
opinionen emot densamma;2 visserligen gör sig Rudbeck besvär att
uppvisa, att de klagomål som höjdes icke voro berättigade,3 men när
han medgifver att smöret och sillen varit dåliga, tyckes det föga
hjälpa upp saken att han tillägger, att han själf ej haft det bättre,
emedan han användt samma leverantör. Kostnadsstegringen i följd
af stigande priser å förnödenheterna ägde han ju billigtvis räkna
sig tillgodo, men att skylla på professorernas felaktiga
förslagskalkyler var ju alldeles orimligt, då han ensam här bar ansvaret.
För skötseln bör ban otvifvelaktigt ensam bära ansvaret, ty
han har regerat anstalten efter sitt eget behag. Som exempel
härpå kan anföras följande. Han hade till spismästare först antagit
akademifogden Jakob Abrahamsson; konsistoriet fann det oriktigt,
att denne skulle förena tvenne sådana tjänster, hvarpå då mannen
föredrog sin fogdetjänst, kanslern den 27 april 1665 utnämde en
Johan Larsson till spismästare, men Rudbeck gick dagen efter in
till kanslern med en protest, och den 5 juni ändrade denne beslut
och lät sagde J. Abrahamsson sitta kvar sotu både spismästare och
fogde. Och ändå medgaf Rudbeck själf, att han knappt kunde hafva
mera besvär af någon annan än han haft af honom, och att Johan
Larsson vore lämpligare till platsen; förklaringen låg däri att
mannens "snälla hustru" var oumbärlig i köket.4 Öfver platsernas bort-
’ Kons. majoritetens skrifvelse t. kanslern 4 jan. 1671.
2 I nyssnämda skrifvelse påstods, att maten ofta var oren och illa
lagad samt att varorna voro dåliga; »groft bröd», heter det, »och elakt
dricka förstör i längden äfven en frisk kropp.»
3 Bref af O. K. s. 87 ff.
4 Kons. protokoller 1665, särskildt d. 12 april, och Rudbeck t. kanslern
28 april och 27 maj s. å (R. ark).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
