- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
452

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

452

Konditionen åter innebar ju ej blott fri kost utan ock en
penningeersättning, ocli den senare bar varit rätt afsevärd. Vi ha nyss sett
att kanslern år 1672 ansåg 120 daler kppt om året för en god
kondition. Af kontributionslistorna för 1701 ser man, att somliga haft
blott 60 till 80 dal. kppt, men det har tydligen varit tarfligare
konditioner, ty för andra ofrälse disciplar betalas 100 (så för Olof
Rudbeck d. y:s son), och för adliga disciplar stiger konditionen till
125 à 150 för hvar. Rhyzelius uppger, att han år 1700 för en
kondition i Stockholm för assessor Cronströms 2 söner fick 120
daler kppt, som sedan, då konditionen ej blef akademisk, förhöjdes med
30 till 36 daler, och att ban 1703 i Upsala för en kondition åt
prosten Kalsenii son erhöll 30 dal. smt (90 dal. kppt).

Det enkla i tidens vanor återspeglar sig i de flesta sidor af
dess lif. Jag vill särskildt erinra om en, som ej kan annat än
förvåna nutidens människor, nämligen tidigheten i arbete och öfriga
lifvets förrättningar. Man liade denna tid lyckligtvis icke lärt sig
ännu att förvandla natt till dag och bortsofva en del af den
senares dyrbaraste timmar. I professorshusen liksom i öfriga afåts
säkerligen middagen kl. 12, i kounnunitetet serverades den redan kl.
11, och äfven högre upp i samhället rådde ännu dylika vanor. När
Karl XI vid jubelfesten 1693 var på middag hos landshöfdingen,
var denna afslutad långt före kl. 3, emedan alla då samlades i gamla
akademien att åhöra en föreläsning. Sannolikt hafva många om ej
de flesta professorer på denna tid lämnat sin bädd, då morgonklockan
ringde i domkyrkan vid 4-tiden. Äfven det ofientliga arbetet
begynte därför tidigt; ärkebiskopen höll ju som vi sett 1698 sitt
domkapitel kl. 7 om morgonen, vid samma tid skulle disputationerua
börja; och föreläsningarna begynte likaledes kl. 7, till dess
regeringens nya förordning af 14 april 1663 bestämde kl. 8, för att tid
dessförinnan skulle kunna beredas för bönestunden i domkyrkan.
Då förordningen innehåller, att föreläsningarna, som begynte kl. 8
och fortgingo till 11, äter skulle upptagas kl. 1, hafva vi däri ett
nytt bevis på att tiden för middagsmåltiden varit senast kl. 12.
Äfven de unga adelsmännen hafva fått iakttaga tidens stränga vanor,
af flera uppgifter synes att deras arbete begynte kl. 6 på morgonen.
Ett annat exempel på tidigheten är, att Rudbecks postjakter, som
förmedlade persontrafiken på Stockholm, afgingo om sommaren kl.
4 på morgonen.

Deri starkare isolering från den öfriga världen hvari man den
tiden lefde bidrog att upprätthålla denna enkelhet. Denna isolering
berodde mest på svagheten och dyrbarheten af tidens samfärdsmedel
på både det andliga och fysiska området. Reguliär postgång var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2s/0462.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free