Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
visserligen hos oss, ocli detta till heder för vårt land, anordnad
redan tidigare än hos de flesta andra folk, men i ett sä glest
befolkadt, vidsträckt och fattigt land, stod det dock ej till att inrätta
det så att bref kunde ofta utväxlas. Och dyrheten i postafgifterna
lade för de flesta ett stort hinder i vägen för en tät brefskrifning.
Ar 1710 kostade ett bref till Stockholm om ett lods vikt 1/.i dal.
kppt, till Skara dubbelt mer;1 till belysning af portots höjd kan
tjäna, att på 1690-talet var priset på ett lass tallved 8 öre (’/j
dal.) smt, hvadan ett Stockholmsbref kostade lika mycket som ’/»
lass tallved; naturligen kostade bref till utlandet än mera, Rudbecks
bref på 1660-talet till Holland tyckes hafva kostat ungefär 1
Vidal. kppt,2 och då var dock detta mynt högre i pris än 1710.
Lång-samheten i förbindelserna med kungliga högkvarteret under de
polska krigen har jag förut påpekat. Resor voro en dyrbar sak,
en häst till Stockholm kostade 6 daler kppt, tillbaka något mera;
härtill kom kostnaden för vistelsen som ej var obetydlig. Ett rum
för en person i hufvudstaden kostade på 1710-talet 3 till 6 daler i
veckan, en måltid kostade på 1680-talet 1 daler, alla tre målen på
1710-talet 3 daler. Lägger man så till att nästan alltid dräng
medfördes, inser man att resor voro kostbara nog. Denna
landt-resornas dyrbarhet gjorde, att man ej sällan begagnade sig af den
billigare sjövägen, trots den tidsförlust som dylik resa ofta innebar.
Behofvet af bättre och säkrare förbindelse sjöledes till Stockholm
kom den uppfinningsrike ocli praktiske Rudbeck att inrätta
postbåtar, som gingo reguljära turer mellan hufvudstaden och Upsala,
den märkliga inrättningen kan förtjäna ett ord.3
Regeringen hade den 19 april 1667 på Rudbecks begäran
beviljat honom privilegium på att med däckade jakter föra post,
personer och deras resgods fram och tillbaka på leden
Upsala—Stockholm, dock med förbud för mottagande af fraktgods. Turerna skulle
under månaderna april—november vara tre i veckan från hvardera
ändpunkten. Resan kostade blott 2 mark smt (*/« daler) för person
och 6 öre för hans resgods ända upp till ett halft skeppund, d. v. s.
för person och bagage sammanlagdt i kopparmynt föga öfver 2
daler, således blott */» af kostnaden för landsvägsresan. Företaget
har märkligt nog ej blott burit sig, utan tydligen varit lönande,
ehuru omkostnaderna ej kunnat vara låga, då hvar jakt förde sex
mans besättning (det stora antalet tydligen beroende på nödvändig-
1 H. Vallerii rektorsräkning 1709 (i IL (50, Ups. Bibi.).
Rudbecks redogörelse 1670 för sina uppoffringar (R. ark.).
0 Det följande är mest taget ur min inledning t. Bref af O. R. s.
23G-237.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
