Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTA KAPITLET.
Inledning. S. 1. — Ny kansler s. 3. — Ulrika Eleonora och
universitetet s. 5. — E. o. professur för P. Castovius s. 6. — Cronhjelms
första besök 1720 s. 7. — Professorsuppsättningen s. 9. — Dess
renlärighetsifver s. 10. — Löneförbättringarna 1723 och 1726 s. 12. —
Undervisning i statsrätt s. 13. — Erik Benzelius hålles tillbaka s. 13. — Tvister
1723 och 1724 vid domprosttillsättningen s. 16. — Nya professorer 1726
—27 s. 20. — Utlåtanden om skolväsendet 1719 och 1721 s. 21. —
Revision af konstitutionerna 1725—26 s. 22. — Frågan om konsisto- <
riedivisioner 1725—27 s. 28. — Omsättningen bland professorerna 1728
—31 s. 32. — Hårda omdömen om universitetet s. 40 — Teologernas
ofördragsamhet s. 42 — Wolffska filosofien tränger in s. 44 — Några
fall af censur s. 45 — Definitiv löneförbättring 1731 s. 52 —
Universitetet och 1734 års riksdag s. 54 — Konflikter mellan universitetet
och staden s. 61 — Omsättning i lärarestammen 1735—37 s.
64—Motviljan mot e. o. professurer 1737 s. 67 — Ihre Skytteansk professor
1738 s. 69 — Mathesius professor genom ackord 1737 s. 70 —
Cronhielm dör 1737, hans personlighet s. 73—Två kanslersval på ett år s. 74
— G. Bondes kanslersbesök 1738 s. 75 — A. Celsius understödjes s.
80—Reuterhjelm och Rosén begära att blifva öfvertaliga ordinarie
professorer 1738 s. 81—E. J. Björners anfall på universitetet s. 86 —
Beröringen med 1738—39 års riksdag s. 86 — Bonde afgår s. 91.
Enväldets öfverdrifter och de oerhörda offer, som det stora
nordiska kriget genom aderton år pålagt Sveriges rike, förde efter
Karl XII:s bortgång till en stark förändring i Sveriges statsskick,
hvilken, genom att den allt för våldsamt bröt med det förflutna,
nästan redan från början bar inom sig farliga frön till en framtida
samhällsupplösning. Det var emellertid en ny tid med nya idéer,
som bröt in först på det politiska området, sedan på det litterära,
det ekonomiska och jämväl andra områden, öfver allt gjorde sig
dock förändringen visserligen ej genast gällande. Vår bondeklass
lefde ju t. ex. kvar i det forna, nästan oberörd af hvad som skett;
samma fenomen kan iakttagas på åtskilliga andra områden och
visserligen icke minst i afseende på universiteten. Genom decennier
buro de långt in i den s. k. frihetstiden sin gamla rent karolinska
XJps. Univ. Rist. III, 1. X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
