Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
häraf säkerligen skulle eggas att söka samma utmärkelse och
förmodligen äfven förbättring i sina löner. Det hjälpte dock icke,
ock Castovius fick 25 aug. sin fullmakt, hvarjämte kanslern d. 8
dec. föreskref, att kan skulle vid kögtidliga tillfällen gä närmast
efter ordinarie professorerna ock befrias liksom dessa från
mantals-ock bakugnspengar.
Konsistoriet fick dock taga skadan igen, när Castovius strax
efter äfven begärde att få presidera för andra disputationer än
sina egna. Konsistoriet ingick då d. 24 jan. 1721 till kanslern med
en lång (säkerligen af juris professor Ref tehus) författad
skrifvelse, hvari det på det starkaste undanbad sig en dylik nyket såsom
stridande mot lag och häfd. Liksom kvarje graduerad ägde han
presidera för sina egna disputationer, men den allmänna
presidierätten för andras arbeten kunde fakultetens ordinarie
medlemmar icke afstå; vid stipendiers bortgifvande och betygs utdelande
vore dock nödvändigt att äga den personkännedom af de.
studerande, som disputationspresidierna medförde. Med äkta
akademisk konservatism afslöts skrifvelsen med uttalande af, att i det
akademiska verket »känger det ena så med det andra tillsammans,
som länkarna uti en kädja, så att däruti icke det ringaste utan
stora ock farliga påföljder kan ändras». Och denna gången gaf
kanslern dem rätt genom att d. 25 febr. 1721 afvisa Castovii anspråk,
livilket han antydt redan vid sitt första sammanträffande med
konsistoriet, för hvilket jag strax skall redogöra. Castovius var
för öfrigt troligen rätt påstridig, ty tre år senare råkade han i
sådan tvist med sin fakultet om det urgamla bruket, att denna ägde
i sista hand bestämma om sina adjunkters föreläsningar, att det
var nära på, att offentligt program anslagits om hans
uppstudsighet, men man lyckades i godo få en förlikning till stånd mellan
honom och hans förman Reftelius.1
Sitt första besök i konsistoriet aflade Cronhjelm d. 8 dec.
1720.’ Hvad som härvid förekom var ej synnerligen
märkvärdigt,3 ett och annat kan dock förtjäna att beröras åtminstone för
kuriositetens skull. Så finner man de lärda fäderna klaga öfver,
att dansmästar Malpart icke ville infinna sig i deras hem för att
undervisa professorsdöttrarna i Terpsichores konst; kanslern
resolverade, att det vore skäligt, att Malpart åtminstone under
ferierna gaf dylik undervisning mot skälig vedergällning och att han
1 Kons. prot. 15 juli, 21 okt., 2 dec. 1724 ocli bref till kanslern 11
dec. 1724.
3 Han besökte Upsala inalles sex gånger, 1720, 22, 25, 28, 32, 36.
3 Protokollet för sessionen är tryckt i Bih. 3, n. 68.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
