- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
19

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

19

För konsistoriet var ej annat att göra än att lyda. Det nya
förslaget blef dock, då kanslern först vid midsommar öfversände
den kungl, resolutionen, icke uppsatt förrän efter höstterminens
ingång. I sessionen den 19 sept. företogs omröstning med sedlar,
och den säges enligt protokollet hafva utfallit så, att Djurberg fick
nio, Palmroot åtta, Lundius tolf och Benzelius sju röster, utan
att det dock angifves, huru rösterna fallit till de olika rummen.
Men därpå inträffade det besynnerliga (som mig veterligen
hvarken förr eller senare ägt rum), att öfriga »under akademien
sorterande i staden boende betjänte» uppkallades den 22 sept. för att
också rösta med sedlar. Dessa, nitton till antalet, röstade så, att
Djurberg fick aderton, Palmroot åtta, Lundius sjutton och
Benzelius fjorton röster, hvarpå konsistoriet den 2 okt. insände ett
förslag å Djurberg, Lundius och Palmroot. Hur man kunnat räkna
sig till detta resultat är fast obegripligt, då, som synes,
Benzelius fått sammanlagdt 21 och Palmroot blott 16 röster, därest ej
konsistoriet, alldeles i strid med sin vana för öfrigt, tagit hänsyn
till röstantalet till de olika rummen. Därpå föredrog kanslern d
30 okt. ärendet för K. Maj:t och hemställde, att som Djurberg
fått de flesta rösterna både af akademien samt borgmästare och
råd han måtte utnämnas, så mycket hellre som allt sedan 100 år
tillbaka stadspastoratet varit förenadt med professio teologiæ
primaria, hvilket ock konstitutionerna tycktes bekräfta, hvarförutom
det skulle vara underligt, om en yngre professor blefve stadspastor
och i så fall möjligen göra anspråk på att taga försteget för
Djurberg.1 Och följande dag den 31 okt. utfärdade K. Maj:t fullmakt
för honom. Så ändades denna heta befordringsfråga, som fyrtio
år senare skulle få så stor betydelse som prejudikat, då den
våldsamma tvisten om företrädet mellan Mathesius och Hydrén
upprörde konsistorium och riksdag.

Sin ovilja mot Benzelius lade teologiska fakulteten i dagen,
genom att hon med prokanslern i sin spets senare på hösten 1724,2
då denne begärt att få ventilera en afhandling »De crimine
ambi-tus ministri ecclesiæ», afstyrkte saken; möjligen har här ock in-

1 Teolog, fakulteten har tydligen nu som vid följando tillfällen
ansett, att konstitutionernas ord: »Theologorum primus, qui et pastor
civitatis» måste tolkas så, att den till tjänsten äldste inom
fakulteten vore själfskrifven till domprost; men i så fall blef ju valet en blott
formalitet. Kanslern åter medgaf fritt val, men ryggade tillbaka för
möjligheten, att en yngre skulle väljas och så krångel däraf uppstå
(såsom ju ock skedde 1764), och därför kom han faktiskt till samma slut
som fakulteten.

1 Teol. fak. prot. 4 nov. 1724.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free