Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
jag ofvan påvisat), att det alltid varit sed allt ifrån 1621, att den
äldste teologie professorn blifvit domprost, och att det väl icke
kunde betraktas som en brist i förslaget, att blott Djurberg
uppförts, då hans två kolleger, som för öfrigt ensamma kunde komma
ifråga, hade afsagt sig, hvilket äfven vore prokanslerns tanke;
under bittra utfall mot Rudbeck för hans partiskhet och olagligheter,
särskildt däri att han flera gånger utvisat dem ur konsistoriet,
begärde äfven de, att en opartisk prorektor skulle förordnas.
Kanslern kunde med skäl känna sig lika förbryllad som
förargad öfver stridigheterna och sölet med förslaget. Den 16 april
sände han konsistoriet ett bref, hvari han lät det veta, att det
gärna kunde afsändt sitt första förslag af 23 nov. 1723, ty K. Maj:t
skulle nog se till i alla fall, att regeringsformens bud om tre
personer på förslaget blefve iakttaget; jäfvet mot Rudbeck saknade
betydelse, när det icke gällde domsak; om denne för öfrigt
handlat godtyckligt, ville han visserligen icke gilla det, men förslag
inväntade han nu med det snaraste. I ett postskriptum af den 18
tillade han, att K. Maj:t i sittande råd gillat hans uppfattning,
men han uttryckte nu tillika någon tvekan, om Rudbeck kunde
sitta i konsistorium, därest Benzelius komme på förslaget; han
tyckes således väntat sig denna möjlighet. Konsistoriet tog sig
emellertid god tid, och först i sessionen den 11 maj underskrefs bref
vet till kanslern om voteringen, och som förut var Djurberg
ensam uppförd på förslaget.1 Kanslern anmälde i sin ordning nu
ärendet för K. Maj:t den 18 maj, med framhållande af att det
öfriga konsistoriet satt blott en på förslag, under det Rudbeck
uppfört tre, men tillika upptog han en alldeles ny fråga genom att
erinra, att Karl XI den 21 juli 1674 föreskrifvit, att stadens
innevånare också ägde rösta på domprost. Iian tyckes ej haft reda på,
att denne konung dock sedan, för att icke kränka universitetets
privilegier, gjort sin utnämning utan att afvakta stadens
omröstning.2 Och härpå resolverade K. Maj:t den 19 maj, att förslaget
icke kunde godkännas, såsom stridande mot regeringsformen samt
att vid det nya förslagets uppsättande stadens ledamöter äfven
skulle yttra sig.
gära domprostsysslan; dock lät han tillika förstå, att han ansåg, det
Djurberg öfverskattat sina krafter och underskattat ämbetets kraf.
1 Detta bref saknas både i konsistoriet och riksarkivet, men
innehållet kan skönjas af kanslerns bref till K. Maj:t d. 18 maj. Som
man ser, bekymrade sig konsistoriet ej om kanslerns antydan d. 10
april, att 3 skulle sättas på förslag.
2 Se Del 2, afd. 2 s. 17.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
