Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
clels att väl många ekonomiska ärenden voro förbehållna plenum,
dels att rektors arbetsbörda blef väl stor.1
Omsättningen inom professorsstaten var under dessa år ganska
stark. En redogörelse för densamma skall icke blott göra oss bekanta
med de nya krafter, som förvärfvades, utan ock belysa åtskilliga med
utnämningarna sammanhängande rätt egendomliga företeelser.
Efter O. Celsii förflyttning till teologiska fakulteten stod orientaliska
professuren ledig. Konsistoriet satte på förslag akad. sekreteraren
A. Norrehus och fil. adjunkterna A. Boberg och J. Landberg, af hvilka
kanslern hos K. Maj:t anbefallde den förstnämde, såsom han redan
lofvat dennes svärfar biskop E. Benzelius. Men det gick så, att
Boberg nämdes af K. Maj:t den 5 jan. 1728, och detta trots att han
icke speciminerat för platsen och icke heller förut disputerat i
Upsala.2 Kanslerns häpnad var helt naturlig och han kunde icke
utgrunda orsaken till utnämningen.3
Till en rätt märklig sammanstötning kom det mellan kansler
och konsistorium, då professuren i romersk rätt skulle fyllas efter
J. Malmström, som aflidit den 21 mars 1727. Den persons
lefnadsöden, som slutligen fick platsen, och utnämningsfrågans hela förlopp
äro rätt egendomliga. Konsistoriet hade satt på förslag
justitieborg-mästarn i Upsala Starling, den välbekante professorn i Greifswald
Chr. Nettelbladt och sist assessorn Jakob Wallrave.4 Kanslern
1 Just denna ökade tyngd, som lades på rektors axlar, var det
enda talande skäl mot förslaget, som I. Nesselius kunde .införa i sina
anmärkningar (koncept i Ups. Bibi., X. 240). I öfrigt sökte han sak
med allt; han som hans flesta kolleger var tydligen mot hvarje
rubbning.
2 I Lidéns Catalogus finns ingen disputation af Boberg, och hans
namn anträffas ej heller i samlingen af Dissertationes extra patriam.
Eget är, att fakulteten först ålade Boberg att speciminera, men sedan
satte honom på förslag, utan att det skett, och först därefter beslöt, att
hädanefter skulle den speciminera, som icke gjort det förut i något af
den sökta professurens ämnen (fak. prot. 20 sept. och 7 nov. 1727).
3 Cronhjelm till E. Benzelius 12 jan. 1728 (orig. i Linköp. bibi.).
Jag har ofvan visat, att K. Maj:t icke alltid aktade Cronhielms förord.
* Wallrave (född 1688) hade först tjänstgjort i
Kammarkollegiet, så rest till Tyskland 1718 och efter hemkomsten länge sysslat med
en forvagnsinrättning för riket, därpå »råkat i manskada för en
lieu-tenant Pihlman» och måst fly ur riket. Han hade därpå slagit sig
på medicin och 1725 promoverats till med. doktor i Franecker, men så
återgått till juridikens studium (P. J. Bergius, Tal om Stockholm etc.
s. 202 noten). Om ban då eller under sin första resa blifvit juris
licentiat, hvilken titel han bär vid sin professorsinstallation, är mig
obekant. Han drunknade sedan i Upsala å 15 fehr. 1739. Tjuguåtta år
senare skref J. H. Lidén (4 dec. 1767 i Bergianska saml. T. 11) om ho-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
