Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
föra en tämligen onödig omkostnad för honom, som förut disputerat
utomlands och som tagit graden i tvenne fakulteter. När denna
supplik den 19 jan. 1726 remitterats till kanslern, öfversände han
den samma dag till konsistoriet med förfrågan, om det hade något
att påminna i saken, men skref tillika följande dag (20 jan.) till K.
Maj:t, att då han den 25 sept. 1727 begärt specimina, hade han ej
afvetat, att Wallrave disputerat två gånger utrikes och tagit graden
i två fakulteter. Härmed var saken klar, ty konsistoriet svarade
kanslern den 6 febr., att det, efter hvad som nu i saken förekommit,
återginge till sitt första förslag; men det kunde icke neka sig nöjet
att säga, att de sökande ånyo uppförts efter kapacitet och meriter,
ej efter karaktär och rang; och härpå nämdes Wallrave den 24 febr.
1728. Det förefaller nästan, som hade han varit å högre ort
predestinerad från början till platsen. När man ser konsistoriets fullt
berättigade envishet denna gång att häfda skicklighetens betydelse för
ordningen å förslaget, måste man förvånas att se det tre år efter så
villigt foga sig i prokanslerns mening, att rangen borde vara
bestämmande.
Samma år förvärfvade universitetet bäraren af ett af de mest
lysande namnen i dess historia, då Samuel Klingenstjerna blef
professor i matematik. Företrädaren Elof Steuch (han var adelsman
sedan 1719 jämte sina syskon, barn till prokanslern M. Steuchius)
hade vid 51 års ålder tröttnat vid den akademiska verksamheten
och fått afsked med kommerserådstitel; han kunde som stor
jordägare lugnt afstå från Upsala-lönen. På förslaget efter honom den 14
juni 1728 hade filosofiska fakulteten och efter denna konsistoriet
enhälligt uppfört Klingenstjerna i första rummet.1 Kanslern, som kände
denne från hans treåriga verksamhet i kanslikollegiet (1720—23)
och väl äfven hade mannens växande vetenskapliga rykte sig
bekant,2 förordade honom hos K. Maj:t, och utnämningen följde den
13 aug. s. å. Det var onekligen en märklig befordran; Klingenstjerna
var ej graduerad och således ej ens docent, han hade 1717 blifvit
student och först slagit sig på juridiska studier, men sedan af en ren slump
fått ögat öppet för sin matematiska kallelse. I sina första studier
1 De öfriga på förslaget voro prof. i Åbo N. TIasselbom ocli lektor
E. Lidius i Strängnäs. I kons. protokoll nämnes bland öfriga,
välförtjänta äfven den 21-àrige A. Celsius, som en vecka förut promoverats
och sedan på hösten förordnades att förestå Klingenstjernas
professur under dennes resa.
2 Klingenstjerna var vid utnämningen redan stadd på resa och
knöt därunder förtrolig vänskap med tidens största matematici, Wolff
i Marburg och Bernouilli i Basel. Wolff skall hafva anbefallt honom
till professuren både lios kung Fredrik och Cronhjelm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
