- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
38

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

38

till sin natur och stark i sina känslor, har han under den korta tid
han satt i konsistoriet spelat en betydande roll, han blef en af
Hattpartiets starkaste förkämpar i Upsala, när detta snart utformade
sig. Hans eminenta begåfning hade tidigt gjort honom känd och
redan som student var han vetenskapssocietetens sekreterare. Sin
kandidatexamen aflade kan dock först vid 27 års ålder den 29
april 1728, och protokollet förmäler, att han »gjorde fakulteten
godt nöje besynnerligen uti studiis mathematicis, däruti han viste
sig äga en grundelig och mogen kunskap samt färdighet jämväl
hvad de nyare methoder och decouverter i dessa vetenskaper
angår».1 Han kade först hoppats att efter sin kandidatexamen kunna
utan vidare bli docent,3 och då detta icke beviljades, har han,
tydligen i hastigheten, skrifvit en kort filosofisk
gradualafkand-ling »De existentia mentis» och därpå promoverats den 4 juni 1728.
Det anseende han förvärfvat bevisas bäst däraf, att K. Maj:t
redan den 20 aug. s. å. förordnade honom att sköta Klingenstj
ernås professur under dennes förlängda resa;3 först några månader
senare, den 6 okt., blef han kallad till docent, utan att efter tidens
bruk först hafva presiderat för egen afhandling. Efter sin egen
professorsutnämning hade han sålunda att för en tid upprätthålla
två professurer, hvilket för denna makalösa arbetskraft nog icke
varit någon svårighet.

Tvenne andra professorsutnämningar, som skedde samma år
som Celsii, förorsakade ej några tvistigheter. Till fyllande af
professuren i historia efter L. Arrhenius hade konsistoriet den 22
maj 1730 enhälligt satt i första rummet räntmästaren mag. Elias
Frondin, och Iv. Maj:t utnämde honom den 6 juli.4 Likaså till

1 På cn tid, då andra brukade vara ifrigare än någonsin att
stanna i Upsala, nämligen för den förestående examen, vistades Celsius i
Stockholm, för att åhöra Triewalds kollegier i experimentalfysiken och
själf få lägga hand vid experimenter, som han hittills blott kände
genom böcker (Celsius t. Er. Benzelius 2 april 1728, orig. i Link. bibi.).

2 1729 d. 11 mars skrifver han från Upsala t. Benzelius (anf. st.):
»Här vid academien är ej nytt, utan att de där disputera continuerligen
efter vanligheten och studera på magistern. Jag måste ock i fjol följa
hopen åt, efter professorerna nekade mig aldeles att bli docens och få
intimera, så länge jag ej vore magister, men sen fick jag det strax.
Mundus vidt decipi.»

3 Så starkt liöll man sig till gamla ordningen, att konsistoriet ansåg
sig böra (d. 11 okt. 1728) förfråga sig hos kanslern, hvar Celsius finge
föreläsa, efter fakulteten ansett, att han, som ännu ej vore ordinarius
docens (härmed menades lärare på stat), icke borde få föreläsa på
akademien utan i sin bostad, hvilket äfven kons. fann riktigt.

4 G. Benzelstjerna skref med anledning häraf till brodern, Er.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free