Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
logices professuren efter E. Alstrin, som blifvit prost i Leksand,
fick fil. adjunkten And. Winbom första rummet den 19 okt. ocb
nämdes redan den 27 af K. Maj:t. Däremot bar förslaget till
elo-quentie professuren efter F. Törner ej satts utan litet krångel.
Konsistoriet hade först insändt förslag den 7 dec. 1731 med adj.
Arv. Arrhenius å första, poeseos prof. M. Asp å andra och akad.
sekreteraren A. Norrehus å tredje rummet, men när därpå i
sessionen den 10 dec. O. Rudbeck anmält, att prokanslem ogillat
förslaget såsom icke hvilande på rangen, hvilket kanslern expresse
befallt vid senaste förslaget till juris professuren, och hvilket
äfven vore »en vedertagen praxis», beslöt konsistoriet göra en
ändring och sätta Asp i första, Norrehus i andra och Arrhenius i
tredje rummet.1 Kanslern gaf K. Maj:t den 19 jan. 1732 del af det
sista förslaget, med tillägg att prokanslem ansett teol. adjunkten
M. Beronius väl förtjänt att vid detta tillfälle komma i fråga och
därför förmodat, att denne vid annat tillfälle blefve nådigt
ihåg-kommen, samt att Nettelbladt i Greifswald, som sökt platsen
hos K. Maj:t, nog skulle göra gagn i Upsala, särdeles in jure
pub-lico. Asp blef den 29 jan. den lycklige innehafvaren af platsen.
Det kan icke annat än synas eget, att konsistoriet vid det andra
förslagets upprättande så hastigt öfvergaf den berättigade och
fasta hållning, som det fyra år tidigare intagit i principfrågan om
rangens och skicklighetens inbördes af vägande; men det gällde
ju att nu befordra en af dess egna medlemmar, som tillika var
pro-kanslerns dotterson. Det är en händelse, som ser ut som en
tanke, att K. Maj:t snart efter (den 26 juni s. å.) aflät bref till
kanslern, att man borde vid förslagen iakttaga regeringsformens 40:e
paragraf, som bjöd, att de skickligaste skulle uppföras på förslag.
I sammanhang härmed kan påpekas, att 15 år senare den 23 dec.
1747 föreskref K. Maj:t ytterligare, att inga skäl, som icke
grundade sig på regeringsformens § 40, fingo åberopas vid förslags upp-
Benzelius d. 21 juli (Benzeliernas brefväxling, 1791 s. 52—53), att
»en och annan af våra kansliherrar, fast större delen däraf äro nog
il-literati, ville vid detta tillfälle göra en coup extraordinaire och befordra
herr Nettelblad, då utom förslaget, men cancellarius, som hade helt
andra vuer, var dem för slug och gaf ej något förslag fram, innan han
sjelf kom i cabinettet.»
1 Det är att märka, att det ej fullt klara protokollet för d. 1 dec.,
då voteringen anställdes, tyckes visa, att Asp fått 11 röster till första,
Norrehus 9 till andre och Arrhenius 10 till tredje. Då kons:t ändock
satte Arrhenius först i brefvet 7 dec., vill det säga, att det följde sin
gamla underliga praxis att bestämma ordningen efter det sammanlagda
röstetal hvarje kandidat fått till alla tre rummen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
