Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
teten, han har kanske ock harmats, att hans måg A. Norrelius
trots sin lärdom (den var dock något benhård) gång på gång
förbigicks vid fyllandet af professurerna,1 och denna harm bar
brodern Gustaf delat. Slutligen inverkar under 1730-talets fortgång
på Benzeliernas uppfattning, att franska allianspartiet utvecklar
sig till ett Hattparti, till hvilket dessa bröder ansluta sig, under
det prokanslern M. Steuchius och majoriteten i konsistoriet
tydligen fortfarande fasthålla vid regeringens d. v. s. Horns politik.
Från den tiden ger partiintresset allt starkare färg åt den
enskildes uppfattning af personer och deras förtjänster.
Så skrifver G. Benzelstjerna till brodern den 21 juli 1730,2
att »Upsala academie är tämligen en dechet, och på det sättet
kommer den aldrig up, så framt ej de tvenne nya professores
mathe-matum något signalera sig med tiden. Där disputeras de caussa
prima, de sensatione, de immortalitate animæ och flere chriæ, som
ej äro värda papperet.» Detta omdöme förlorar mycket af sin
styrka, när man ser, hur litet han har reda på en Klingenstj ernås
och A. Celsii lysande begåfning; och de filosofiska
afhandlingar-na denna tid voro ingalunda några alster af den gamla skolastiska
surdegen med dess ord rytteri och torra terminologiska innehåll,
utan vittnade, som jag strax får påpeka, om stark kontakt med den
nu i Tyskland allsvåldiga Leibnitz-Wolffianska filosofien.
Benzel-stjernas dåliga tanke om Upsala var dock djupt rotad. Tre år
senare skref han till brodern Erik: »Med herrar Upsalienses är intet
att göra. The göma sina penningar och legga intet tak på
biblioteket tills alt är i aska.»3 Och två år därefter fäller han i bref till
Norrelius följande glåpord om Upsalalärarnes vetenskapliga
produktion: »Citius elephanti pariunt, quam vos upsalenses».4
Äfven den bekante Abraham Sahlstedt fällde icke det
gynnsammaste omdöme om undervisningen i Upsala, där han vistats
1 Norrelius hade 1723 haft andra rummet till logices professuren,
1727 första till den i LL. 00, 1729 andra till poeseos, 1730 andra till
historiarum, 1731 andra till eloqventiæ och 1732 första till poeseos
professuren.
2 Nyss citerade bref i Benzeliernas brefväxling s. 53.
3 8 sept. 1733 anf. st. 136.
* 8 dec. 1735, orig. i Ups. Bibl:s arkiv A. 9. Tio år senare
uttalar sig Benzelstjerna d. 26 april 1745 i bref (troligen till brodern
Henrik) lika hånfullt, ehuru det nu tyckes gälla svenskarnas tröga
produktion i allmänhet, om ett Norrelii tilltänkta arbete: »När det en gång
sker, nam tärde parimus hic ut elephanti, ut Plinius redan sade i sin tid »
(orig. i Ups. B., G. 20).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
