Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
i början af 1730-talet.1 Men man bar att ihågkomma, att han
tydligen skrifvit detta på ålderns dagar, då minnet kunnat svika,
och att i öfrigt hans uppfattning kunnat då taga färg af dels det
mindre berättigade allmänna ropet vid den tiden om Upsalas
svagheter, dels af den konflikt, hvari han råkat med en af Upsalas
förnämsta män Johan Ihre. Hans minnen äro dock intressanta. I
dem förtäljer han: »Professor Hermansson läste i Staterna, om
Tyskland efter Rechenbergs handledning och om England jag vet
intet ur hvem, men det märkligaste var om engelska regalierna
och beskrifningen af Edvards staf. Historiarum professor
Fron-din läste ur Ctesias och Sleidanus. Logices professor Alstrin
följde Ræthes logica. Moralium professor Winbom2 höll sig vid
Rö-seri institutiones och dess utstakningar. Professor Grönvall
grälade öfver Posttidningarna. Professor Wallrave hade någon
utläggning öfver romerska lagen. Professor Asp explicerade
gram-matice ordaförståndet af Virgilius. Det enda nöje jag kunde finna
af någon undervisning var hos professor Ekerman i latinen,3 hos
magister Ilj orter i elementa geometri ca och att höra på Linnæi
före-reläsningar i botaniska trädgården och Roséns anatomiska
föreläsningar». Omdömet öfver Hermansson kan missleda; Sahlstedt
erinrar sig ej, att alla professorer denna tid, alldeles som vid
tyska universiteten, lade en viss författare till grund för sina
föreläsningar; men naturligt är, att mot dessa katederföreläsningar
har Linnæi’ genialiska undervisning i trädgården och Roséns
demonstrationer i anatomien gjort ett lifligt afbrott.
I ett afseende stod dock verkligen universitetet väl mycket
kvar på en föråldrad ståndpunkt. Den teologiska
ofördragsamheten mot den fria forskningen var lika stark som någonsin både
i Upsala och äfven i vida kretsar långt utom universitetet, ja
äfven å högre ort, och dess bannstrålar ljungade som fordom ganska
tätt. Men den förfogade icke öfver samma maktmedel som i förra
seldet, då en enväldig regering på dess begäran våldsamt nedslog
hvarje attentat på den ortodoxa lärobyggnaden. Dock kunde den
1 Sahlstedts själfbiografi i Bergianska saml. T. 17. Han har
tydligen sammanfört intrycken från flera år af sin vistelse i Upsala, som
upphörde 1735, ty, ehuru han begynner med att säga, att han 1732
blifvit af med sin informator och börjat studera på egen hand och därpå
tecknar Upsala-förhållandena, är det klart af innehållet, att han äfven
syftar på tidigare år. Han tyckes mig egentligen tala om året 1731.
3 Winbom var aldrig moralium professor, utan blef logices
professor just 1731 efter Alstrin.
3 Ekerman var ännu blott filos, adjunkt (sedan 1728) och blef
professor först 1737.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
