Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
naile hvarje år betydande öfverskott.1 Tillökningen i
utgiftsstaten efter 1719 bestod dels i de 550 dlr. smt., som tyske
språkmästaren och ritmästaren tillsammans åtnjöto, dels i 100 dlr. smt.,
som enligt K. Maj:ts bref den 19 juli 1727 utgick till
akademifältskären, dels och framför allt i benådningen, hvilken steg och föll
efter spannmålsprisen; under perioden 1731—40 utgick denna med
sitt lägsta belopp 3,967 år 1739 och sitt högsta 9,257 år 1737;
härtill kom från och med år 1740 bidrag till stallstaten med 332 dlr.
smt. Då nu 1699 års stat utgick med 25,803 dlr. smt., vill det ju
säga, att löneutgifterna stegrats vid låga spannmålspris med
något öfver 4,600, vid höga sådana med 9,900 dlr. smt. och ändå
gingo räkenskaperna ihop. På samma gång stegrades utgifterna för
byggnader alltjämt, såsom jag får visa i nästa afdelning vid
redogörelsen för ekonomien.
Man hade vid denna tid inom riksdagen fått den
föreställningen, att universitetet var mycket förmöget, och därför beslöt
sekreta utskottet och K. Maj:t biföll den 2 juni 1731, att
universitetet skulle inlösa framlidne baron Cronstedts myntkabinett
för 8,000 plåtar (16,000 dlr. smt.). Det var i och för sig en oerhörd
utgift, då summan ju representerade nära % af hela utgiftsstaten
för 1699, och samlingens behöflighet för universitetet väl kunde
sättas i fråga. Det uppskrämda konsistoriet grufvade sig
högeligen, i synnerhet som man hade dryga utgifter för
gustavianigår-dens anordnande och motsåg betydande sådana för omläggning af
denna byggnads tak och för reparationer å det förfallna stallet,
hvarförutom frågan om ett nytt observatorium nog snart skulle
komma på tal, när A. Celsius väl komme åter från sin utländska
resa. En deputation afsändes ögonblickligen till Stockholm, och
denna kunde snart inberätta, att faran vore afvärjd, i det att
staten öfvertog myntkabinettet. Att det för ögonblicket icke var
brist på pengar i kassan synes däraf, att konsistoriets första
beslut efter mottagande af nyss omförmälda lyckliga budskap blef,
att 100,000 dlr. kpt. skulle insättas i banken för att så göras
fruktbärande.2 Äfven nästa riksdag gjorde ett försök att påtvinga
universitetet ett inköp af en annan myntsamling efter arkiater
Bro-rnell för nära 6,000 plåtar, men svaret blef, att man saknade
tillgångar, och man undgick äfven detta köp.3
1 Enligt hufvudböckerna, ur hvilka jag utdragit statistiska tabeller.
3 Kons. prot. 11, 12 och 23 juni 1731. Insättningen i banken
skedde dock först 1733, därför att kopparmyntet var för tungt att
transporteras till Stockholm, och man ej förr lyckats tillväxla sig sedlar.
3 Kons. prot. 31 juli och 4 sept. 1734; räntmästarens och
inspec-tores ærarii yttrande 24 aug. s. å. bland kons. acta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
