Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
ligare kunde lämnas till skärskådande på högre ort». Huruvida
detta fört till någon modifikation i författarens uttryck är mig
o-bekant; säkert är, att i hufvudsak hela uttalandet står kvar i
afhandlingen. Något försök att göra ventilationen beroende af
hela sakens utstrykande har man nog icke vågat sätta ifråga.
Landets ekonomiska utveckling var ett ämne, som öfverallt
debatterades och om några år sattes som lösen på Hattpartiets fana;
dessutom var disputationen dedicerad till Lunds kansler grefve Ivarl
Gyllenborg och hans brorson, nu rektor illustris i Upsala, grefve
Henning Adolf Gyllenborg.
Vi hafva ofvan sett, huru lärarne vid 1723 och 27 års
riksdagar erhöllo en löneförbättring. Den var dock då hvarje gång
gifven blott till nästa riksdag, nu vid 1731 års riksdag blef den
definitiv och åtföljdes af en tillökning. På sekreta utskottets
hemställan utfärdade nämligen K. ]Maj:t den 17 maj 1731 ett nådigt
bref,1 hvarigenom professorernas benådning ökades från 40 till 50
tunnor, de lägres från 30 till 45, således en ökning i benådningen
af 25 procent för de förra, 50 procent för de senare, hvilka
otvifvelaktigt voro i vida större behof. Det behöfver väl icke erinras,
att denna ökning icke gafs af statsmedel, utan att den skulle
bestridas af universitetets egna räntor. Tillika drog sig riksdagen
icke för att besluta, att universitetet skulle öfvertaga aflöningen
för tyske språkmästaren och ritmästaren, som hittills aflönats af
statsverket. Det hette visserligen i kungl, brefvet härom af 6 juli
1731,3 att anordningen var interimistisk intill nästa riksdag, men
försöket att då bli af med den ovälkomna presenten misslyckades,3
och bägge fortforo allt framgent att lönas af universitetet.
Dettas ekonomiska tillstånd var dock sådant, att det godt
kunde bära dessa nya bördor. Visserligen gjorde ovanligt låga
spannmålspris, att för följande år (1732) inkomsterna icke täckte
utgifterna, men likasom under 1720-talet inkomsterna stadigt
öfverskridit utgifterna stundom med nära 50 procent, så
förbättrades ställningen snart igen genom stigande spannmålspris och läm-
1 Bill. 3, u. 83. Af kons. protokoll synes, att det vändt sig till den
mäktige Arvid Ilorn.
■ Bill. 3, n. 84. Tyske språkmästaren (nu A. Heldman) och
ritmästaren (nu J. Kloppert, som dog s. å.) åtnjöto, den förre 300, den
senare 250 dlr. smt.
3 I U. 95, Ups. Bibi. finns utdrag ur statsdeputationens protokoll
för 1 febr. 1734, att konsistoriet begärt, att statskontoret skulle igen
öfvertaga dessa två aflöningar, men att deputationen förklarat, det
statsverkets tillstånd icke medgåfve detta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
