Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
komme med sin mäkl, att akademien ej ville deltaga i åmurens
underhåll, brobyggnad och vägröjning oc-h att stadssamhället icke
finge själft välja sin pastor, hvartill konsistoriet tyvärr icke
plägade välja andra än dess egna ledamöter, som merendels voro
åldriga och af försvagade krafter samt öfverhopade af andra sysslor.
Slutligen begärde man att befrias från hushyran åt kyrkoherden;
den valde professorn ägde ju vanligen egen gård eller hade ock god
råd att själf hyra sig bostad; åtminstone borde universitetet
deltaga i hyran enligt kornmissorialrättens resolution 5 okt. 1664.
K. Maj :t dröjde i 5 år att gifva sin resolution, och när den föll den
29 jan. 1736, gick den staden alldeles emot. I mäldfrågan skulle
landshöfdingen söka jämka; räckte icke vattnet till, finge
universitetet sätta upp väderkvarn. Hvad åmuren anginge, finge detta
ändra sin kvarndamm eller ock underhålla det stycke af åmuren,
som genom dammens nuvarande beskaffenhet skadades; för
broslagning vore universitetet fritt. Sin pastor kunde staden icke få
välja, sedan Gustaf Adolf 1621 förordnat, att primus theologus
skulle ha stadsförsamlingen till prebende, och prästerskapets
privilegier försäkrade prästerna mot rubbning i deras prebenden,
hvartill komme, att universitetets lärare och lärjungar bildade största
delen af församlingen och mest bidrogo till borgerskapets välstånd.
Ilushyran skulle staden ensam utgöra, den resolution af 1664, som
åberopats, vore upphäfd genom kungl, resolutionerna af 6 mars
1667 och 10 dec. 1680.’
Icke bättre gick det med de klagomål, som samme borgmästare
framförde vid samma riksdag däröfver, att universitetet till
stadens förfång fick hålla egna handtverkare; det vore alldeles
obehöflig^ ansåg ban, då ingen brist på sådana vore i staden, och
dylika försvarskarlar borde därför åläggas att söka burskap som
borgare. Denna begäran berörde universitetet på det ömmaste,
särskildt som det otvifvelaktigt under dåvarande förhållanden skulle
varit det till stor olägenhet att beröfvas den fasta och goda
arbetarstam det uppdragit. Konsistorium uttalade sig därför ock ganska
skarpt i sitt svar den 4 mars 1735" på kanslerns remiss af
klagomålen. Det ville, oafsedt de talrika privilegier, som försäkrade det
om egna handtverkare, erinra, att dessa så mycket mindre
preju-dicerade stadens, som största delen af dessa senare godvilligt
medgifvit, att de fingo sitt bästa arbete icke af staden utan af
akademien; det vore så mycket mera obilligt, som borgare och handtver-
1 Af K. Maj:ts resolution finns extrakt i kopia i kons. arkiv.
Brefvet saknas i Upsala stads privilegier etc. utg. af Kjellberg 1907.
2 Bih. 3, n. 93.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
