Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ti2
garna under åren 1720—21’ präglades de bägge societeternas
mel-lanhafvande länge af ett visst lugn. Men staden bevakade
afund-sjukt sina rättigheter, i hvilka den ofta ansåg sig förfördelad
genom universitetsprivilegierna; härutinnan sträckte den sig till och
med så långt, att när den tyckte sig förmärka, att studenterna
medförde till staden flera viktualievaror, än de själfva
förbrukade, och därför försålde öfverskottet, ingick den med klagomål och
begärde, att studenterna icke skulle få sälja dylika varor minutvis
till hvem som helst, utan partivis till stadens handlande.2
Säkerligen kan den icke heller hafva med nöje förnummit den nyss
omnämda kungl, resolutionen af 1732 om rektors exekutiva
myndighet och den af 21 aug. s. å. om politimålen m. m. Särskildt retsamt
måste det varit att få kännedom om den skrifvelse, hvari
universitetet utlade sin uppfattning i den senare frågan, en skrifvelse,
hvars innehåll upptogs af kanslern vid hans föredragning för K.
Maj:t. I denna skrifvelse af den 31 aug. 1731 hade konsistoriet,
gent emot Åbo stads framhållande’ af, att Gustaf Adolfs
privilegier af 1625 undantogo från den akademiska jurisdiktionen köp,
jordaträdor och stående gäld, erinrat, att Åbo uteslutit det
viktiga tillägget: »Med mindre så vore, att saken med bägge parternas
samtycke af senatu academico slitas och afhjälpas kunde», och att
Kristinas förbättring af privilegierna 1646 uttryckligen tillerkänt
akademien domsrätt i skuldfordringsmål och arfskiften; häri var
endast en inskränkning gjord rörande hushyror genom kungl,
brefvet 27 juni 1724.3 Tomtören och åkerskatt voro exekutiva mål,
som tillhörde rektor, likaså öfvervakandet af akademiens
byggnader och gatläggning; kronoskatterna för universitetet indrefvos
af räntmästaren enligt Gustaf Adolfs bref af 31 aug. 1624. Mål
rörande otidig handel kunde väl upptagas af stadsfiskalen, men »bör
förmodligen», heter det försiktigtvis, afgöras i konsistoriet.
Staden hade i dylika konflikter alltid en fördel därutinnan, att
den var vid riksdagen representerad i borgarståndet, vanligen
genom sin borgmästare, som också flitigt begagnade sig af sin rätt
att framföra stadens besvär inför K. Maj:t. År 1731 hade dess
borgmästare och riksdagsman Nils Stoltz å stadens vägnar klagat öfver,
att borgarne i akademikvarnen finge stå tillbaka, när akademipersoner
1 Se Bd. 2, afd. 2, s. 18.
- F. v. Schéele: Anteckn. om Gestr. och Hels. nationer, 1877, s. 24.
3 K. Maj:t hade 27 juni 1724 skrifvit till hofrätten, att en
hyres-tvist mellan två professorer hörde under rådstugurätt, ty Kristinas
bref 22 dec. 1646 afsåge endast actiones personales, ej rättigheter af
fast egendom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
