Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
länning blef föredragen framför en svensk man, men som
konsistoriet egentligen icke bade någon rätt att befatta sig med denna
professur, teg det till en början. Men när saken drog ut på tiden,
blef man med skäl otålig, ocb filos, fakulteten erinrade den 3 sept.
konsistoriet, att platsen stått tom i sex månader. Detta grep sig
då an ocb skref den 9 sept. 1737 till både kanslern och grefvinnan
Gyllenstjerna. För den förre påpekade det, att det skulle lända
till nationens heder, om såsom vid Upmarks och Hermanssons
utnämning en svensk man utsäges; testamentet lade icke hinder i
vägen härför, och inom landet funnes skickliga personer, som
vore platsen vuxna, att förtiga clet studium eloquentiæ »i Tyskland
och flere orter ej torde drifvas med den flit och uppmärksamhet,
som här i Sverige». I brefvet till grefvinnan1 anhöll konsistorium
ödmjukligen, att hon icke skulle gå akademiens ledamöter förbi,
så mycket mera som professuren i fyrtio år berömligen skötts af
svenska män. Vunne de ej sin önskan, så vore hennes vilja
visserligen deras lag, men det skulle smärta dem, att följden häraf
blefve, att allmänheten skulle säga, att ehuru Upsala vore det äldsta
universitet i Norden, ja äldre än många utländska, och där
utbildats så många lärda män, att det viel behof kunnat förse ej blott
sig själft utan öfriga universitet i riket med nödiga lärare, kunde
det dock nu icke erbjuda en kapabel person för skytteanska
professuren. Detta tyckes dock icke gjort verkan, efter som
professuren ännu fick stå tom ett belt år; förmodligen har Gustaf
Bonde, som för öfrigt den 24 nov. 1737 blifvit kansler, i det längsta
icke velat uppgifva hoppet att få in en celeber utlänning.
Omsider visade sig detta väl vara omöjligt, och grefvinnan fann då för
godt att hos K. Maj:t anmäla, att sedan hon i öfverensstämmelse
med testators vilja och sin salig mans önskan sökt införskaffa en
tysk man men däri ej lyckats, hade hon med sitt val fallit på en
svensk professor Johan Ihre.3 Och därpå konfirmerade K. Maj:t
utnämningen den 6 dec. 1738. I två och fyrtio år innehade Ihre
platsen och knöt därunder sitt minne oupplösligen till
universitetets och den svenska vetenskapens historia.
Här hade, som vi sett, rätter man kommit på rätt plats.
Mera osäkert torde vara, om så var förhållandet vid grekiska
professurens fyllande 1737, en af de många mörka punkterna i
tidehvarfvets utnämningshistorier.3 Den gamle Israel Nesselius i grekiska
1 Bih. 3, n. 100.
2 Odat. original i K. ark.
3 Th. Fries har i Nord. Tidskrift 1910 infört en vidlyftig uppsats
om Mathesii hf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
