Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
någon inventering. Med mycket skäl gjorde kanslern stark
anmärkning vid, att man icke i tid inkräfde fordringarna kos dem, som
uppköpte spannmålen, och han kunde väl förvånas öfver, att
universitetet ägde fordringar af dylik art å 25,883 dlr. kpt.;
köpmännen borde naturligen hafva råd att betala i tid. Detta var dock
gammal osed, väl mest beroende på slapphet hos räntmästaren,
men nog äfven på svaghet mot förnäma inflytelserika debitorer,
sådana som lagmannen grefve Fredrik Gyllenborg och andra.1
Sitt intresse för den astronomiska vetenskapens främjande
lade Bonde strax därefter i dagen. Och ban kunde väl ej annat
göra, då den lysande och vidt utom Sveriges gränser kände Anders
Celsius var denna vetenskaps representant och för öfrigt själen i
den vetenskapssocietet, hvars preses Bonde var. Celsius, som
företagit sin utländska resa hufvudsakligen i afsikt att studera
utländska observatorier och som under denna utverkat af
Cron-hjelm ett anslag å 3,000 dlr. kpt. för inköp i Paris af en
astronomisk kvadrant och i London af en reflektionstub, hvarförutom
han för egna medel inköpte instrumenter till ett värde af 2,000
daler smt.,2 hade efter hemkomsten inrättat för de nya
instrumenten ett litet provisoriskt observatorium i sin trädgåd, i hvilket ban
redan ansåg sig kunna göra observationer lika bra, som de gjorde
det på observatoriet i Paris, fast det senare var »ett ibland de
präktigaste palais i Europa och mitt är allena en liten träkoja».3
Medan han såg sig omkring efter lämplig lokal för ett ordentligt
observatorium, ansåg ban säkrast att på förhand försäkra sig om
medel och gick därför den 8 juni 1738 in till kanslern ocli begärde,
att de 18,000 dlr. kpt., som universitetet fått genom
skatteförsäljning af hemmanet Norra Ryby, måtte anslås för hans byggnad.4
Kanslern remitterade skrifvelsen samma dag till konsistoriet, men
detta nedprutade beloppet (16 juni) till 9,000 dlr., och detta på
uttryckligt villkor, att Celsius anskaffade resten och att man icke
1 Enligt liufvudböckerna voro fordringarna bos
spannmålsuppköpare ännu 1731 blott 3,688 dh\ smt.; 1738 voro de uppe i 49,137.
Fredrik Gyllenborg ensam var skyldig 8,883 allt sedan Laudbergs tid,
5,955 för senare tid.
2 Om univ:s anslaget å 3,000 se kons. bref 31 januari 1735. Celsius
beskrifver kvadranten i bref till E. Benzelius från Paris 6 maj 1735
(o-rig. i Linköp. bibi.). Om Celsii eget köp för 2,000 se hans bref till
kanslern 25 juni 1741, tryckt i Schücks program 1911 vid Bergstrands
installation s. 21.
3 Celsius t. Benzelius 7 mars 1738 (orig. Linköp.).
4 Celsii skrifvelse är tryckt i Schücks nyssnämda program, ehuru
det genom tryckfel där daterats 18 juni.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
