Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
rande, skrifva till kanslern den 14 mars.1 Han framhöll där, att
juridiska fakulteten otvifvelaktigt behöfde förstärkning, då
Ref-telius snart vore 80 år och Fick nyss blifvit akademisekreterare;
åtgärden kunde godt försvaras, i synnerhet som man ju såge, att
teologiska fakulteten, som vore besatt med friska ledamöter, dock
fått en qvintus till sin hjälp; ehuru han icke kände Reuterhjelms
lärareskicklighet, måste han dock döma godt om honom på grund
af hans mångåriga resor, förvärfvade honores och beskedliga
uppförande. Otvifvelaktigt har konsistoriet fått nys om, att
prokans-lern fiffigt nog stödt sig på prejudikatet af en qvintus teologus,
ty dess skrifvelse till kanslern den 24 mars 17382 gick i första hand
ut på att vederlägga detta argument. Det bevisade i dess tanke
ingenting, ty de teologie studerande voro ju sex, om ej flere gånger
talrikare än antalet af dem, som slogo sig på juridiken, och en
teologie professor hade i öfrigt en massa bigöromål, öfver hvilkas
antal och art man vidlyftigt utbredde sig. Något behof af biträde
i jur. fakulteten förefanns icke, ty ehuru Reftelius för döfhet fått
frihet 1736 från föreläsningarna, icke från någon annan af sina
skyldigheter, gaf han nu privata kollegier hemma, och Piscator
skötte hans föreläsningar, dessutom funnos Wallrave och Fick till hands.
Något spetsigt tillades, att undervisningen skulle kunnat vara än
mer omfattande, om Reuterhjelm velat fullgöra sin venia
docen-di. För öfrigt kunde man väntat, att han genom
disputationspre-sidier styrkt sin kompetens. — Obegripligt är dock, att
fakulteten kunde påstå, att här aldrig varit mer än två ordinarie juris
professorer, då ju detta alldeles stred mot sanningen.3 Sakens
vidare förlopp har jag mig ej bekant, blott att Bonde verkligen lär
för K. Maj:t ha föreslagit Reuterhjelm till tertius ordinarius,4 dock
tydligen utan framgång, tv professorstitel bär denne icke, då han
följande år söker professuren efter Reftelius.
Det gick icke bättre för Rosén, men för honom öppnade sig i
stället strax därefter en alldeles ny utsikt genom O. Rudbecks
död. Rosén hade utan tvifvel vida starkare skäl än Reuterhjelm
att åberopa för sin ansökan, såsom både redan anställd lärare och
en högt ansedd läkare. Af hans föregående lefnadsöden kan jag
här endast meddela, hvad som erfordras för att förklara hans be-
1 Roséns och prokanslerns skrifvelser, se Bih. 3, n. 102—103.
2 Bih. 3, n. 104.
3 Se Del 2, afd. 2, s.69—71.
4 Gyllenborg säger i bref till kons. 15 okt. 1739, att Bonde året
förut d. 5 juli föreslagit Reuterhjelm hos K. Maj:t till tertius
ordinarius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
