Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
gäran. Född 1706 hade lian efter studier i både Upsala och Lund
tidigt gjort sig så bemärkt,1 att han utan annat prof än en
exerci-tie disputation blifvit af fakulteten föreslagen och af kanslern
nämd till med. adjunkt den 4 nov. 1728, mot villkor att ban under
en utrikes resa förvärfvade medicinska graden. lian hade ock
redan före utnämningen rest ut, förvärfvat doktorsgraden i
Harder-vijk 1730 och förordnades genast efter sin hemkomst på våren
1731 af K. Maj:t den 28 april att förestå Rudbecks föreläsningar.
Redan följande år ville Lunds universitet kalla honom att
öfvertaga professuren efter Kilian Stobæus. Konsistoriet, annars så
obenäget för extra löner, gick då så långt för att få behålla honom, att
det var färdigt att af egna medel sammanskjuta de 200 dlr. smt.,
som erfordrades för att hålla honom kvar. K. Maj:t löste frågan så,
att räntan af Ulfva rusthåll den 25 april blef honom anslagen.1 Två
år senare blef ban assessor i collegium medicum ocli 1736 kunglig
lifmedikus. Otvifvelaktigt var ban därför, särskildt då ban i sju
år skött Rudbecks plats, fullt kompetent att intaga en
professorsstol, och man kan godt förstå, att då Reuterhjelm gjorde anspråk
på att bli ordinarie i juridiska fakulteten, Rosén äfven
framträdde med dylikt anspråk inom sin. Han ingick till kanslern den 13
mars 1738 och motiverade sin begäran därmed, att sedan
Rudbeck blifvit dispenserad och Roberg efter hans (Roséns)
anställning icke orkat hålla något privat kollegium och sällan föreläste
offentligen, hade ban i sju års tid gjort professorstjänst ocli så godt
som allena representerat hela fakulteten, äfvensom ban varit den
förste att undervisa medicine studiosi i själfva läkaryrket. Som
1 A. Celsius skrifver t. Er. Benzelius från Upsala .31 okt. 1727 (orig.
Linköp. bibi), att »den unge Rosenius, som är hår, förstår
arithmeti-quen ocli geometrien så grundeligen som någon mathematicus och
haller nu pà att perfectionnera sig i de andra delarne af mathematiquen»;
1728 2 april skrifver d:o till d:o från Stockholm (ibidem): »Ännu hafva
vi icke fått. någon adjunkt i medicin. Ilerr Rosenius, som är här hos
regeringsrådet Sandberg, söker densamma. Professorerna vilja sätta
honom på förslag, om han vill fara till Upsala och disputera, det han
ock lärer göra.» 1728 10 juni Rudbeck t. Benzelius (ibidem), att
fakulteten har på förslag en Rosén och en Lindbom, som nyss
hemkommit som graduerad från Tyskland. Af Robergs bref t. Rosén 5 mars
1728 (Bergianska saml. T. 2) synes, att Rosén redan då till honom och
Rudbeck insändt en »Historia medieinæ et medicorum». Denna skrift
blef dock ej publicerad, utan då Rosén samma år disputerade under
Roberg, blef ämnet »De usu methodi meehanieæ in niedicina».
2 Denna ränta beräknades till 200 dlr smt, men utföll stundom
med högre, stundom lägre belopp. Med. adjunktslönen var 150 dlr
smt, hvartill kom benådningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
