Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
ten hade mail att årligen utbetala i nva arfvoden 2,550 dlr. kpt.,1 men
att dessutom erfordrade just nu de årliga byggnaderna så stora
belopp, att man icke kunde med någon säkerhet räkna på någon
viss årlig behållning. Det sista var nog riktigt. Man höll nu på
att skapa ett Observatorium, omlägga Gustaviani tak, reparera
stallet och inköpa dyrbara instrumenter.2 Deputationen fann sig
väl öfvertygad, eftersom universitetets bidrag till stallstaten blef
relativt litet och inga nya professurer tillskapades. — En annan
förfrågan gjordes af protokollsdeputationen och rörde Nosocomium.
Den framkallades säkerligen af, att Rudbeck och Roberg i sept. 1738
gått in till K. Maj:t med en skrifvelse,3 i hvilken de efter en kort
redogörelse för institutionens tillkomst och första verksamhet
uttalade sitt beklagande öfver, att konsistoriet icke velat anslå något,
hvarken till byggnadens reparation eller till årligt underhåll af en
klinik; konsistoriet borde få sig ålagdt att göra förslag på, huru detta
omsider skulle ske, det vore så mycket rättvisare, som man nyss
funnit medel att skapa ett observatorium, hvarpå ingen förr tänkt,
under det Nosocomium bestått i lång tid. Deputationen tog upp
saken och begärde af konsistoriet den 23 nov. en förklaring,
hvarför Nosocomium ej blifvit satt i stånd, då dock G,761 dlr. kpt.
samlats 1706, och Roberg sedan ålagts genom dom att tillskjuta 11,423
daler. Konsistoriets svar blef en hänvisning till dess memorial af
11 okt. 1734 och en redogörelse för, hvad det sedan gjort för att få
klarhet i Nosocomiibyggnadens ekonomi; det ansåg sig vara utan
allt ansvar för hvad Roberg försummat.4
Farligare var den attack mot universitetets själfäganderätt
och därmed mot dess ekonomiska framtid, som gjordes af notarien
Erland Fredrik Hjärne. Han upptog Karl XII:s idé, att
akademihemmanen skulle försäljas till skatte, och trodde helt lättvindigt
sig kunna beräkna, att den kapitaliserade vinsten på
skatterättigheternas försäljande skulle uppgå ända till 2,196,000 dlr. kpt. För
denna fonds räntor, mente ban, skulle man sätta i stånd Nosoco-
’ För adj. Rosén 000, tyske språkmästaren 900, rit mästaren 750
och fältskären 300.
- Belysande härför är en i kons. acta för 1738 befintlig
anteckning, som utöfver de fyra nämda arfvodesposterna angifver som
behöfligt för närmaste tiden: 17,000 till observatoriet, 0,000 t. fysiska
instrumenter, 25,000 t. Gustavianum och 7,000 till stallet. Dessa
poster utgingo alla sedan med högre belopp.
» Ödat. orig. i R. Ark., àtecknadt »Ink. d. 12 sept. 1738».
4 Kons. prot. 29 nov. 1738. Dess skrifvelse har jag ej kunnat
återfinna i R. Ark. bland deputationsakterna, som för denna riksdag äro
spolierade. Om Nosocomiefrågan 1734 se ofvan s. 50 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
