Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
Det skulle vara intressant att veta, hvilken hållning Bonde
intog gent emot det hätska angrepp, som den välbekante
transla-torn Erik Julius Björner gjorde på universitetet i sitt memorial om
»Sveriges literata republique».1 I uppfattningen af våra fornhäfder
stod Bonde nog rätt nära Björner i åtskilligt, och ban kunde väl
äfven hafva godkänt en och annan ej alldeles oberättigad
anmärkning, som Björner riktade mot bristfälligheter i universitetets
inrättning, såsom att föreläsningskurserna ej afslötos inom en viss
någorlunda begränsad tid, att professorer saknades i mekanik,
phy-sica experimentalis och antikviteter. Men säkerligen har ban icke
kunnat godkänna ett så ilsket utfall som det, att präster och
professorer voro oftast obekväma att döma såväl om Sveriges språk
och antikviteter som i öfrigt i grannlaga politiska och civila mål,
att studiosi i sina antikvariska afhandlingar vore föga bättre än
plagiarii, att föreläsningskurserna utdrogos genom så många år,
att studiosi, som ej haft råd att stanna i Upsala två till tre är, ej
gittat afskrifva dem, likaså att dessa professorernas dictata
hvark-ken offentliggjorts eller kommit i ungdomens händer. Minst af
allt skulle väl Bonde godkänt Björners åsikt, att
vetenskapssocieteten borde afskaffas, emedan de professorer, som voro dess
medlemmar, försummade sin tjänst. Konsistoriet tog illa vid sig
öfver Björners insinuationer; den gamle Olof Celsius, som tolf år
tidigare legat i delo med Björner om runorna, hade väl särskild
anledning att förgrymmas. Man harmades starkt öfver anfallet på
disputationerna i antikviteter, då detta ju måste gå ut öfver deras
heder, som approberat dem eller presiderat, och man beslöt skrifva
i saken till kanslern och kanslikollegium.2
Den riksdag, som öppnades 17 maj 1738, och som förde till
Hattpartiets seger och därmed äfven till Bondes afgång som kansler,
gjorde sig liksom den föregående påmind viel universitetet, men ej
blott genom åtskilliga inkvisitoriska förfrågningar utan äfven
genom direkta ansatser i syftning att åstadkomma omskapningar i
dess organisation och ekonomiska förhållanden. ] senare
afseendet kan nämnas, att statsdeputationen 31 okt. 1738 begärde
uppgift på universitetets besparade räntor för att se, om icke dess
tillgångar medgåfve att dels bestrida större delen af utgiften för den
nya stallstat, som nu skulle inrättas, dels förse med löner de nya
professurer, med hvilka man ville lyckliggöra universitetet.
Konsistorium svarade den 14 nov., att öfver den 1699 fastställda sta-
1 Kopia i Ups. Bibi., U. ISO.
2 Kons. prot. 3 juni 1738. Af någon skrifvelse till kanslern finner
jag ej spår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
