Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
miæ, experimeiitalfvsiken af professor geometriae, scm nyss fått
6,000 dlr. kpt. till instrumenter. Riksdagen gaf ej heller sitt
bifall, trots att kammardeputationen tillstyrkt förslaget i den
mildare form, att saken skulle läggas i K. Maj:ts hand. Prästeståndet
sade först sitt nej, betonande att det här gällde ingrepp i
äganderätten, adeln anslöt sig sedan, endast bondeståndet röstade, som
man kunnat vänta, för deputationens förslag.1
Hjärnes antydan om vikten af en ny professur i ekonomi hade
konsistoriet i sitt svar aktat sig att beröra, det ville tydligen icke
i onödan bringa denna fråga ytterligare på tal. Men trodde det,
att saken härigenom skulle falla i glömska, bedrog det sig
storligen. Den lifliga sträfvan för landets materiella utveckling i alla
riktningar, som allt starkare trädt fram, efter som tiden fortgick,
och som inom riksdagen, särskildt inom det nu herrskande
Hattpartiet. funnit ett kraftfullt stöd, ansåg, att äfven universitetet
borde kunna bidraga härtill genom undervisning af dylik art; man
önskade att åt universitetsarbetet i allmänhet gifva en mera
prakt-tisk riktning. Häri kunde nog legat något berättigadt, ty
universitetet behöfde icke bli lidande på, att det trädde något ut ur sin
kammarisolering och kom i närmare beröring med det nu friskt
pulserande samhällslifvet utanför dess väggar, men det mindre
lyckliga i sträfvandet var, att under detsamma låg oförmågan att
uppfatta, det vetenskapen som sådan hade sitt eget mål; det var dock
nu en gång så, att tidens nyttighetstendens såg ett oting i allt, som
icke var direkt inriktadt på det praktiska förvärfvet. Man ville
emellertid ovillkorligen se den ekonomiska vetenskapen främst af
allt representerad vid universitetet genom qn ny professur, och för
vinnande af detta ändamål gjordes starka ansatser vid 1738—39
års riksdag, hvilka äfven kröntes med framgång.
Manufaktur- och handelsdeputationen tog initiativet genom
sitt betänkande af den 11 dec. 1738,- hvari det föreslog inrättandet
af en professur i ekonomi och kommersier på det sätt, att den ena
af juridiska fakultetens två professurer, den i jus romanum,
indro-ges och dess ämne öfverfördes på professorn i svensk rätt, »scm
med lagens mörka språks förklarande numera ej kan vara så
sysselsatt», och om hvilken man borde kunna förutsätta, att han
äfven vore fullt hemma i jus romanum. Åtgärden borde kunna
genast sättas i verket, då professorn i jus romanum, Wallrave, gjort
vidsträckta resor och inhämtat all nödig lärdom i ämnet, så att
habilare subjekt för den nya professuren näppeligen kunde finnas.
1 Se adelns prot. 11 s. 175—170.
1 Bih. 3, n. 110.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
