Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
Vid ärendets föredragning hos adeln den 16 dec. föreslog C. W.
Cederhjelm den förändring i förslaget, att poeseos professuren
skulle förenas med den i eloquentia och den förras lön anslås åt den
nye professorn. Sedan landtmarskalken (Tessin) upplyst, att
Klingenstjerna och A. Celsius i bref uttalat sig för den nya
professuren, beslöt man att först hänskjuta frågan till kanslern grefve
G. Bonde. Dennes utlåtande afstyrkte indragningen af juris
romani professuren, men tillstyrkte sammanslagningen af poeseos
och eloquentie professurerna, eftersom man i detta ämne ju hade
ännu en representant i skytteanus. När Bondes förslag den 10
jan. 1739 föredrogs på Riddarhuset, fäste landtmarskalken först
uppmärksamheten på, att pliysica experimentalis ock borde ingå
i professuren, och han erinrade, att man kanske i Linnæus, hvars
rykte redan vore europeiskt, hade rätta mannen. Bergenstjerna
vågade afstyrka indragningen af professuren i poesis, såsom ett
ädelt och vidlyftigt studium, hvari särskild ledare icke borde få
fattas, men när han sökte påvisa, att akademiens
öfverskottsme-del torde kunna utan någon indragning bereda tillgång till den nya
lönen, fick han härpå det svaret, »att naturen bör göra poeter,
hvilket de aldrig kunna blifva genom information eller reglor»,
hvarjämte landtmarskalken upplyste, att öfverskottsmedlen behöfdes
för exerciticrna och andra ändamål. Adeln beslöt därpå, att
poeseos professuren skulle förenas med den i eloquentia och lönen
anslås åt en professor i oeconomia och physiea experimentalis.1
Prästeståndet däremot afslog förslaget: poesis behöfde egen
representant, och det kunde lätt hända, att den som var lycklig i prosan
icke idkat poesi eller vore därtill fallen; i de nya ämnena saknades
redan nu icke undervisning, såsom konsistoriet förut uppvisat, ocli
adjunkterna kunde ytterligare användas, ja ståndet sade
tämligen rent ifrån, att dylik undervisning kunde göra mera skada än
gagn, då den hindrade ungdomen undervisning i andra viktigare
vetenskaper.2 Detta prästerskapets motstånd mot poeseos
professurens indragning förde till, att manufaktur- oclt
handelsdepu-tationen den 3 febr. förnyade sitt förut gjorda förslag, att
Wallrave (prof. i jus romanum) skulle föreläsa i ekonomi och
kommer-sier, hans ämne kunde professor juris patrii öfvertaga, och detta
förslag bifölls af adeln och sedan af de öfriga stånden. Härpå
ingick riksdagen den 18 april 1739 till K. Maj:t med dylik
hemställan, tillika dock lämnande i K. Maj:ts behag, antingen den nye
professorn skulle föreläsa ensamt de nya ämnena eller jämte dem be-
1 Se adelns prot. 10, s. 3TS och 429.
’ Prästeståndets resolution se Bill. 3, s. 255.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
