Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
skulle representeras af en professor. Särskildt tyckas de hafva
befarat, att om ingen juridik förenades med den i ekonomi, skulle
den nya professuren dragas till den filosofiska fakulteten, och den
juridiska således bli alltför svag; alla beklagade, att fakulteten stod
tom, så att man icke kunde hafva ledning af dess omdöme.
Minoriteten1 åter röstade för, att jus romanum förenades med jus
patri-um, ty ekonomin hade ej något att göra med juridiken, ja A.
Celsius ansåg, att jus romanum just ej hade någon betydelse alls. Den
28 sept. insändes protokollet till kanslern. Bägge parterna hade
rätt. Ekonomin, såsom man vid riksdagen och i de
naturvetenskapligt intresserade kretsarna tänkte sig dess gestaltning, hade
ingenting att göra med juridiken, men än säkrare var, att det för det
juridiska studiet innebar icke blott olägenhet utan verklig fara,
att det skulle representeras af blott en professor, oafsedt det
omöjliga för en enda person att påtaga sig bela arbetsbördan. Följden
häraf blef som alltid en kompromiss, i det ekonomin kom att
förenas med de juridiska discipliner, som stodo den närmast, och
denna hybrida skapelse var ingen lycka, om ock Anders Berch
på ett utmärkt sätt kom att fylla platsen. Det faktum kvarstod
dock, att det rena juridiska studiet genom åtgärden ovillkorligen
skulle förkrympts, om man icke funnit på att då och då tillskapa
personliga professurer inom fakulteten.
Hade behandlingen af clenna viktiga fråga gått raskt, så gick
det i stället oskäligt långsamt med förslaget till professuren i svensk
rätt. I augusti skulle ju specimina vara aflagda, men ännu vid
december månads början hade det icke skett, ty den 4 i denna
månad underrättade konsistoriet kanslern, att Solander hade en
disputation under tryckning,2 men att Piscator begärt befrielse från
specimen likaväl som Reuterhjelm, hvilken förut fått dylik af
kanslern. Denne svarade förargad (28 jan. 1740), att Piscators
anhållan ville han medgifva, men att han ock väntade skyndsamt
uppsättande af förslaget. Detta gjorde behörig verkan; och den 9 febr.
uppsattes förslaget, som utföll så, att Piscator fick första rummet,
Solander andra och Reuterhjelm tredje. Reuterhjelm fick dock
icke behålla sitt rum, ty vid justeringen den 11 febr. inträffade det
märkliga, att A. Celsius ändrade mening och röstade på Fick i
stället för Reuterhjelm, hvarigenom bägge fingo 7 röster, och när så
1 Bägge Celsierna, Klingenstjerna och Frondin.
1 Solander presiderade 20 dec. 1739 för sin afhandling: De
proba-tione speciatiin duorum testium in actione curiali, ett grundligt arbete
i svensk processrätt; ehuru icke graduerad fick han presidera, emedan
det skedde pro loco (d. v. s. som specimen för lärarplats).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
