- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
136

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

136

Konsistoriets svar blef, att i förra afseendet bade hvarje lärare i
görligaste måtto ställt sig konstitutionerna till efterrättelse, och
hvad det senare angick, hade Wallrave (juris rom. prof.) genast
och efter hans död Grönvall (politices prof.) och Ihre (skytteanus)
samt Solander (prof. juris patrii) föreläst öfver regeringsformen.
— Vid ett domsmål anmärkte deputationen, att minus skjutit det
från sig till majus, emedan målet öfversteg 45 dalers värde, ehuru
kap. 7, § 4, som talar om, att man icke får vädja från minus till
majus annat än då värdet öfverstiger 45 daler, tydligen innebär, att
minus kan afdöma dylika ärenden, fast vad sedan är medgifvet.
Konsistoriets svar blef, att som lagen innehöll en motsägelse, i det
kap. 3 tydligen stadgade, att endast majus kunde taga befattning
med dylika mål, hade det hållit sig till denna senare bestämmelse,
hvilket ock var urgammal praxis.

Den ej minst viktiga hemställan, som deputationen gjorde,
var den, om det icke vore nödvändigt att anställa en ständig
kanslerssekreterare som biträde åt kanslern, det syntes obilligt, att ban
af sina egna medel skulle aflöna en sådan, och ärendenas växt och
rätta skötsel gjorde en sådan oumbärlig. Universitetet borde af
sina medel anslå 400 dlr. smt. till hans aflöning. Konsistoriet
gjorde ej den ringaste invändning, det kunde ju ej undgå att erkänna
behofvet, och det anförde själft ytterligare ett starkt talande skäl
för reformen, nämligen att så kunde ett kanslersarkiv bildas och
vidmakthållas, hvarigenom det ej längre blefve möjligt, att
handlingarna försvunno vid en kanslers afgång. Riksdagen upptog
saken och Kungl. Maj:t gaf den sin bekräftelse genom ofvannämda
bref af 16 sept. 1741; de 400 dalerna skulle, som konsistoriet
föreslagit, anordnas af intressemedlen. Den förste
kanslerssekreteraren blef protonotarien i kanslikollegiet Carl Carlsson, som
Gyllenborg utnämde den 8 okt. 1741.1 Han kvarstod, till dess han 1746
blef sekreterare i kansliet, hans efterträdare blef kanslisten i
kammarkollegiet Carl Magnus Dahlström. Vid dennes afgång 1753 till
kontrollörsbefattningen vid kontrollverket nämde Ehrenpreuss den
2 april kanslisten i civilexpeditionen Jakob Larsson Arrhenius, som
behöll platsen i nitton år till 10 dec. 1772.2

1 Carlson blef slutligen lagman i Södermanland, statssekreterare,

adlades 1746 jämte brodern envoyén Edvard, då bägge antogo nam-

net Carleson. Kanslerssekreteraren uppträdde som författare både i

vittra och ekonomiska ämnen.

5 Son till hist. professorn Lars Arrhenius. Det var denne Jakob
A., som gjorde första samlingarna till den historia acad. Upsaliensis,
som hans broder Petrus och sedan Olof Andersson Knös delvis utgåfvo.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free