Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
regående skedet i käns lif. Det kan endast bli en hastig teckning
i dess allmännaste drag, ty utrymmet tvingar till begränsning, och
det är i sig själf öfverflödigt, då vi äga en så omfattande och
glänsande teckning af hans person och verksamhet som den, hvilken
Thore Fries gifvit i sitt grundliga och medryckande arbete öfver
blommornas furste.1 Ur denna lånar jag följande.
Då Linnaeus i sept. 1728 inskrefs som student viel Upsala
universitet, låg inom medicinska fakulteten det naturhistoriska
studiet så godt som nere, i det Olof Rudbeck d. y. alldeles uppgått i
sina något virriga språkstudier; och med medicinen var det ej väl
beställdt, ty så genialisk och intresserad för sin vetenskap Lars
Roberg än var, gjorde hans underliga lynne och hans enstörighet det
svårt för honom att draga ungdomen till sig, förutom det
orimliga i. att undervisningens hela börda nu hvilade så godt som ensam
på hans person. Och bägge lärarna voro ej längre unga, Roberg
64, Rudbeck 68 år. Ett sjukbus fanns ej längre, ty Nosocomium
användes blott till bostäder, och botaniska trädgården låg i
djupaste förfall. Undervisningen var sålunda ej ägnad att elda en
ung naturforskare, och den bittra nöd, som hotade den nybakade
studenten, sktdle kanske alldeles nedslagit ett mindre spänstigt sinne
och en mindre kraftig vilja. Men den unge kände sin kallelse och
detta höll honom uppe. En blid försyn ställde så, att den lärde
domprosten Olof Celsius, en man som hade öga för allt hvad
vetenskap hette och som särskildt med ifver dref naturhistoriska
studier, fick öga på den unge blomsterälskaren, och från den
stunden ljusnade det i hans lif. Den vördnadsvärde gamle tog honom
i sitt hus och till sitt hjärta, öppnade för honom sin lärdoms rika
skatter och sitt omfattande bibliotek samt tog honom till
följeslagare på sina exkursioner. Det unga snillet lyfte tidigt sina
vingar till själfständig flykt, redan som halftannat års student
uppvaktade ban sin välgörare med en liten skrift »Præludia
sponsali-um plantarum», som väckte uppmärksamhet i själfva
vetenskapssocieteten. Härigenom trädde han i beröring med Olof Rudbeck,
och denne hade så god blick för den unges stora gåfvor, att ban
lade i hans hand den undervisning medelst demonstrationer i
botaniska trädgården, som ålåg hans professur; resultatet blef en
å-hörarskara, som uppgick till flera hundra. Antagen till lärare i
Rudbecks familj såg han nu sin ekonomiska ställning fullt
betryggad och kunde utan hinder hängifva sig åt sin kallelse att
reformera den botaniska vetenskapen. Sexualsystemet stod i sina huf-
1 Th. Fries, Linné. Del 1—2, Sthm. 1903. d:o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
