Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
vuddrag färdigt redan 1731 i lians Adonis eller Hortus
Uplandi-cus, och han hade därmed »på ett lyckligt sätt löst det problem,
som hittills alla andra botanister icke förmått lösa, nämligen
åstadkommande af ett klart lättfattligt schema, hvarefter
växtrikets talrika alster kunde ordnas och igenkännas». Men tillika
gjorde ban äfven utkast till sina öfriga banbrytande arbeten,
Biblio-theca botanica, Philosophia botanica, Critica botanica m. fi.;
äfven djurvärlden gestaltade sig systematiskt för det unga snillet.
Också påstod han själf, att alla de bärande idéerna i hans
storslagna lifsarbeten stått honom klara redan vid 23 års ålder. Nils
Roséns hemkomst till Sverige 1731 och dennes öfvertagande som
medicine adjunkt af Rudbecks undervisningsskyldighet drog ett streck
öfver Linnæi hittills gifna offentliga undervisning i botaniken, men
ban förvärfvade redan nu en vän i sin blifvande ämbetsbroder och
drog fördel af dennes medicinska undervisning.
Följande år ägde den lappska resan rum, som står som ett af
de vackraste bladen i Linnæi ungdomslif. Han visade därmed den
väg, på hvilken sedan så många svenska upptäcktsresande skulle
föra vårt namn öfver världen. Och de svårigheter ocli mödor, som
då mötte den ensamme naturforskaren på färderna i våra
lappmarker, voro för själ och kropp lika påkostande som de arktiska
och asiatiska resorna i våra dagar för en Nordenskjöld och en
Hedin. Det vetenskapliga resultatet var ock lysande. Efter
återkomsten till Upsala ägnade han sig åt ett rastlöst författarskap
men äfven för uppehällets skull åt en mångsidig undervisning,
hvarjämte tvenne resor i Dalarne gåfvo honom tillfälle att
ytterligare utveckla sin häpnadsväckande iakttagelseförmåga och att
fastare uppbygga de systematiska grundvalarna för sina
botaniska skapelser. Han var i själfva verket redan en fulländad
forskare och, ehuru ej af världen känd, en genialisk nyskapare af den
botaniska vetenskapen, då han om våren 1735 anträdde sin
utländska resa, i första rummet afsedd att förskaffa honom den
medicine doktorsvärdighet, som man i Sverige alldeles förlorat
vanan att utdela. I Harderwijk ventilerade han sin redan i Sverige
sammanskrifna afhandling »Hypotkesis nova de febrium
interim ttentium causa» och promoverades den 24 juni till doktor.
Härpå följde den treåriga vistelsen i Nederländerna, som
kännetecknades af en oerhörd produktiv verksamhet, hvilken spred
öfver världen det unga snillets namn och i ett ögonblick ställde
honom i främsta ledet af tidens naturforskare; han blef ock de
fles-tes förtrogne och älskade vän. Början skedde med Systema
natu-turæ, som inom sitt lilla omfång rymde det geniala resultatet af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
